tag:blogger.com,1999:blog-35445880.post5488499058914969118..comments2009-11-03T21:22:10.862+01:00Björn Fridénhttp://www.blogger.com/profile/05830445739529169406noreply@blogger.comBlogger70125tag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-24181111912846993372009-11-03T21:22:10.862+01:002009-11-03T21:22:10.862+01:00Inte stimulerar man konsumtionen mera genom att fördela skattesänkningarna socialt orättfärdigt, dvs att sjuka, arbetslösa och pensionärer inte får del av dem.Arne Rolandhttp://www.blogger.com/profile/09477950640767384838noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-55643668466277090232009-09-03T13:45:41.544+02:002009-09-03T13:45:41.544+02:00Denna diskussion finner jag något märklig. <br />1. Utgiftstaken är ett påfund av Mr. Friedman och ett sätt att hålla arbetslösheten på en lämplig nivå så att lönerna kan hållas nere. Det finns många lönegrupper som hade bättre lön för 30 år sedan än man har idag. <br /><br />2. Är det ju i dåliga tider som de stora satsningarna bör ske. I goda tider riskerar man annars överhettning och i dåliga tider så sparar man sig in i permanent fattigdom om inga satsningar görs. Det intressanta bör vara vad respektive regering gör med pengarna! <br /><br />3. Nu hörs röster om att det vänder och krisen är snart över mm men har man vidtagit några som helst åtgärder för att inte nya bubblor ska uppstå? Svaret måste tyvärr bli nej! Det räcker inte med att Odell och Borg svamlar om spekulationsansvar! Om 5-10 år har vi en likadan kris igen. Detta system fungerar helt enkelt inte. Det är inte bara extremt orättvist, jorden kommer dessutom att gå under av det!Tankesmedjan Det sovande folkethttp://www.blogger.com/profile/14740335011292459365noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-81662330117969614662009-09-03T07:49:50.310+02:002009-09-03T07:49:50.310+02:00Björn Fridén <br />Hos oss där staten inte äger produktionsmedlen blir det skattetrycket som avgör hur stor del av de ekonomiska besluten som ska fattas av hushållen eller av den offentliga sektorn. <br /><br />Regeringskiftet har inneburit att skattetrycket sänks från 51% (vilket var värdet 2005) till ca 46% och som Anders Utbult tidigare rapporterat så är målet att skattetrycket ska vara 45% nästa år. <br /><br />Jag tycker skattesänkningen är bra. Det är bra att en större del av de ekonomiska besluten fattas av hushållen. Det är också en frihetsfråga. <br /><br />Det fanns förr en mycket intressant ekonom på vänsterkanten. Han avled tyvärr alltför ung 1992. Han hette Sven Grassman och Han var på 1970 och 80 talet lite av en legend. Bland annat så fick han SCB och Riksbanken att ägna 3-4 år åt att räkna om nationalräkenskaperna eftersom han fann att dessa var felaktiga tex vad gällde bytes- och handelsbalansen vilket var centrala värden under den fasta växelkursen. Även utlandsskulden var felräknad. Dom officiella siffrorna visade på stort underskott i bytesbalansen vilket ledde till en åtstramningspolitik på 1970 talet för att få ned importen på samma nivå som exporten. Men Sven Grassman visade att SCB, Riksbanken, Assar Lindbeck, Regeringen och Riksdagen hade fel och att han hade rätt. Just det att den var han mot ensam mot etablissemangen och att han vann gjorde att han fick en viss legendstatus men det kom också att leda till att han tegs ihjäl och att han idag är helt bortglömd. Det är synd för Sven Grassman var en riktig fri tänkare och sådana är det ont om numera. <br />Och på vilket sätt är Grassman relevant idag? <br />Jo Grassman menade nämligen att konsumtionen inte investeringarna är själva motorn i ekonomin och att tillväxt handlar om att ta tillvara den hela tiden ökande kunskapen och organisationsförmågan. Stryper man konsumtionen och slår sönder grunderna för kunskap och organisatorisk infrastruktur så hejdar man tillväxten.<br /><br />Ett effektivt sätt att strypa konsumtionen är just att höja skatterna. Därför ska vi inte göra det. <br />Han menade att om det konsumeras så kommer det också att investeras. <br /><br />George JAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-64180476310722309872009-09-03T00:03:12.791+02:002009-09-03T00:03:12.791+02:00Antingen mindre underskott, eller motsvarande underskott men då på grund av satsningar, inte skattesänkningar.Björn Fridénhttp://www.blogger.com/profile/05830445739529169406noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-23378331306151496812009-09-02T23:46:35.606+02:002009-09-02T23:46:35.606+02:00Björn, du har fastnat i ditt gamla argument om sparande. Det håller inte vilket data om svensk konsumtion bevisar. Kom med något nytt.<br /><br />Ja underskottet är stort pga av den historiska lågkonjunkturen. Att tappa 5-6% av BNP på ett par kvartal har vi inte upplevt tidigare.<br /><br />Verkar som du vill att underskottet skulle vara mindre? Men det går ju tvärt emot din önskan om ännu högre statlig konsumtion!<br />Vad är det egentligen du vill se?Andersnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-31459867129736426652009-09-02T21:26:46.949+02:002009-09-02T21:26:46.949+02:00När arbetslöshet börjar bli ett hot sparar folk mer av sina pengar, minskar sin konsumtion och därmed efterfrågan på andras arbete. Staten däremot kan besluta att spendera för att öka efterfrågan. <br /><br />Titta på det här inlägget:<br />http://www.alliansfrittsverige.nu/2009/08/augusti-29-2009-regeringen-har.html<br /><br />CUF:s ideologiska utveckling är en helt annan diskussion. Att vilja ha en reglerad och demokratiskt kontrollerad ekonomi är inte sovjetkommunism. Sovjet var som bekant inte demokratiskt. Det om detta. <br /><br />Håll dig till ämnet, nämligen det astronomiska budgetunderskottet. Vill du diskutera CUF så finns ju den tråden tillgänglig.Björn Fridénhttp://www.blogger.com/profile/05830445739529169406noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-73771174164097331572009-09-02T20:45:49.442+02:002009-09-02T20:45:49.442+02:00Björn Fridén <br /><br />När du säger att <br />”hade man i dagsläget inte sänkt skatten med 85 miljarder - något som inte ger några jobb - så hade man ju haft 85 miljarder mer att röra sig med i fråga om krishantering - alltså 40-45 miljarder mer än KI beräknar behövs.” <br /><br />Så finns ett underliggande antagande om att dessa 85 miljarder gjort mer nytta hos staten. <br />Dessa 85 miljarder mer att röra sig med hade ju samtidigt inneurit 85 miljarder mindre att röra sig med för hushållen. <br /><br />Då gör du samma misstag som Erik Berg som du länkade till som tydligen varit hos sina föräldrar och hittat 37 år gamla nummer av Ung Center där CUF förespråkar <br />”en styrd och ramplanerad ekonomi där de politiskt ansvariga instanserna riksdag, landsting och kommuner ges ansvaret för samhällsutvecklingen.” <br /><br />Erik Berg, som verkar helt okunnig om förhållandena i Östeuropa före 1990, talar därför om CUF av årgång 1972 som ”- levande, tänkande, kreativ och radikalt visionär”. <br />Men det är ju egentligen inget av detta utan det var ju bara Old school öststatssocialismen som CUF förespråkade. <br />Det var inte ens särskilt visionärt 1972.<br />Det Erik kallar visionärt är redan prövat och har befunnits funka rätt dåligt. <br />Samma misstag görs av många inom vänstern idag som menar att om bara överför ännu mer köpkraft från dom som arbetat ihop till stat kommuner och landsting så dom får sköta allt så blir allt bra. Det gör det inte. <br /><br />George JAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-13178531549394345272009-09-02T18:51:28.623+02:002009-09-02T18:51:28.623+02:00@ George J<br /><br />Nu har iofs Maud Olofsson sagt att folk ska gräva diken för bättre utsikt, så än finns det hopp.Björn Fridénhttp://www.blogger.com/profile/05830445739529169406noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-87941413747409679772009-09-02T16:55:05.043+02:002009-09-02T16:55:05.043+02:00Björn Fridén <br /><br />Du skriver ”Det är bättre att ligga 201 miljarder back om man har satsat 85 miljarder på jobbskapande åtgärder än det är att ligga 201 miljarder back utan att ha skapat några jobb.”<br /><br />Men det funkar inte längre på så vis att staten går in och satsar gigantiska belopp i ”jobbskapande åtgärder”. Den tiden då det gjordes stora statliga satsningar för att hålla folk sysselsatta är förbi. Det gjorde man på 1930 talet och även på 1970 talet men inte nu längre. Det är ju något som blev väldigt tydligt under nittiotalskrisen. 1990 så sa Ingvar Carlsson att vi i Sverige aldrig skulle acceptera en 10% arbetslöshet som i ”Thatchers England”. 36 månader senare var arbetslösheten 12-13% . <br /><br />Skattesänkningarna behövdes eftersom skatterna var för höga. Det skälet räcker. Jag är inte så säker på att det varit så mycket bättre om staten haft 85 miljarder mer och hushållen haft motsvarande belopp mindre. Tvärtom skattesänkningarna har hjälpt till att hålla igång handeln under krisen vilket antagligen är viktigare för framtidstron än att staten har fler miljarder att hålla reda på. Tron på staten som alla goda gåvors givare stämmer inte verkligheten längre om den någonsin gjort det. <br /><br />Tidigare så lyftes ju den Keynesianska krisbekämpningen på 30 talet fram som ett skolexempel. Men med tiden så har inställningen även till den kommit att ändras. Faktum är att 30 talets lågkonjunktur var väldigt lång, den pågick ju i princip fram till krigsutbrottet orsaken till det anser många vara den Keynesianska politik som försenade återhämtningen. <br /> <br />George JAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-8860702727587922412009-09-02T16:43:09.688+02:002009-09-02T16:43:09.688+02:00&quot;Sänker man skatten med budgetöverskottspengar så blir ju skatten bidragande till underskottet när konjunkturen väl vänder.&quot;<br /><br />Det beror ju helt på om sänkningarna var finansierade eller ej. Nu var de finansierade. Så det har därmed inte bidragit, i och med att man sparat på andra håll.<br /><br />Låt oss säga att normalläget är att överskottet är 100 miljarder. Ponera sedan att staten minskar skatter OCH utgifter med 50 miljarder år 1 respektive år 2. Normalläget är fortfarande +100 miljarder inför år 3.<br /><br />Om sedan balansen minskar med 300 miljarder pga minskad skattebas och ökade utgifter år 3, beror då underskottet på 200 miljarder på skattesänkningar år 1 och 2?<br /><br />Mitt svar: Nej.<br /><br />Ditt svar: Ja?<br /><br />Vi får se hur många av de som blivit av med jobben som gått ur a-kassan. Givetvis finns det de som gjorde bort sig och egentligen inte insett vilken risk de tagit. Förhoppningsvis har de flesta haft rimliga skäl att gå ur eller tagit en kalkylerad risk.Jonasnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-32732113965375784122009-09-02T16:34:39.026+02:002009-09-02T16:34:39.026+02:00Sänker man skatten med budgetöverskottspengar så blir ju skatten bidragande till underskottet när konjunkturen väl vänder.<br /><br />Arbetslöshetsförsäkringen är en bra stabilisator för de som är med. För den halva miljon löntagare som lämnade den under 2007 är situationen en annan. Och för landet i stort, inte bara på grund av deras uteblivna medlemsintäkter, utan också på grund av deras uteblivna konsumtion.Björn Fridénhttp://www.blogger.com/profile/05830445739529169406noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-14401793924289733912009-09-02T16:06:53.989+02:002009-09-02T16:06:53.989+02:00Ok. Får fortfarande ingen riktig klarhet i om du verkligen anser att skattesänkningarna är upphovet till underskottet samt om budgetöverskotten tidigare år var otillräckliga. Men tack för svar!<br /><br />Nedskärningarna till trots har vi fortfarande kraftiga automatiska stabilisatorer. Man får 80% i a-kassa de första 200 dagarna och förhoppningsvis biter sig inte arbetslösheten fast alltför lång tid. Gör den det har vi förstås problem oavsett. Men vid en relativt kortvarig nedgång är den stabiliserande effekten rätt kraftig.Jonasnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-31089007181495998462009-09-02T15:50:38.757+02:002009-09-02T15:50:38.757+02:00Nu brukar ju Keynesianer kanske inte hänga så mycket på barrikaderna… men det är klart man ska ha överskott vid topparna av cyklerna.<br /><br />Sedan är det ju lustigt att de automatiska stabilisatorerna kommer in, exempelvis arbetslöshetsförsäkringen där OECD gett regeringen beröm för hur den såg ut 2005. Att ha en fungerande arbetslöshetsförsäkring är ett väldigt billigt sätt att komma runt saken. Att göra rejäla nedskärningar i den är å andra sidan ett sätt att göra skattesänkningarna &quot;finansierade&quot;.<br /><br />Ungefär så.Björn Fridénhttp://www.blogger.com/profile/05830445739529169406noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-56917569399367132922009-09-02T14:25:50.181+02:002009-09-02T14:25:50.181+02:00Björn,<br />för att förtydliga: om du stod på barrikaderna och förespråkade bibehållen skatt samt åtstramning av statsfinanserna 2006-2008 i syfte att spara inför lågkonjunkturen köper jag din poäng helt. I såna fall är du en ärlig keynesianist.<br /><br />Om du däremot kritiserade regeringen även då för att de inte spenderade tillräckligt ser jag inte hur du nu kan kritisera dem för att statsskulden ökar till 2007 års nivå.Jonasnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-68798408230018867712009-09-02T14:17:56.323+02:002009-09-02T14:17:56.323+02:00Björn:<br />Men, som du säkert vet, sänktes skatten huvudsakligen 2007 resp 2008. Sänkningar var finansierade. Budgeten var i balans 2007 och 2008. Överskott 2007, överskott 2008 och nu underskott 2009. Jag förstår inte exakt hur du då menar att regeringen ska agera år 2009. Åka tillbaka i en tidsmaskin och spara pengarna de sänkte skatten för? Och varför då? Att gå med överskott i goda tider och underskott i dåliga tider är ju according to plan om du nu är keynesian.<br /><br />Givetvis tyckte du att skattesänkningarna var fel från början. Men jag gissar att du snarare ville se utökad offentlig sektor än ytterligare amorteringar på statsskulden. Korrekt?<br /><br />I såna fall målar du ju upp en falsk bild av motsättning mellan skattesänkningarna och budgetunderskottet 2009. Detta är det retoriska problemet.<br /><br />Du kan ju kritisera effekterna av sänkt skatt i sig. Sambandet mellan den låga skatten och att statsskulden växer i en lågkonjunktur existerar dock inte. Tvärtom skulle är det ju enbart stater som inte har automatiska statbilisatorer som kan hålla budgeten i balans under lågkonjunktur.Jonasnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-52790950790225340442009-09-02T13:56:46.839+02:002009-09-02T13:56:46.839+02:00@Jonas<br /><br />Eftersom jag är keynesian så har jag inga problem med underskott-överskott över cyklerna, men de ska vara motiverade. hade man i dagsläget inte sänkt skatten med 85 miljarder - något som inte ger några jobb - så hade man ju haft 85 miljarder mer att röra sig med i fråga om krishantering - alltså 40-45 miljarder mer än KI beräknar behövs.<br /><br />Det är bättre att ligga 201 miljarder back om man har satsat 85 miljarder på jobbskapande åtgärder än det är att ligga 201 miljarder back utan att ha skapat några jobb.<br /><br />Det är inte retorik. Det är logik.Björn Fridénhttp://www.blogger.com/profile/05830445739529169406noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-20995706387365590742009-09-02T10:18:00.975+02:002009-09-02T10:18:00.975+02:00Björn:<br />Därmed erkänner du dubbelbestraffningen. Ni krisiterar regeringen för budgetunderskottet, samtidigt som ni egentligen vill att de ska släppa på tyglarna ytterligare och satsa mer. Det är inte schysst retorik.Jonasnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-27876713002518941362009-09-02T10:00:54.220+02:002009-09-02T10:00:54.220+02:00@ Björn<br /><br />Men skattesänkningar stimulerar ekonomin genom ökad konsumtion, som genererar jobb.<br /><br />Det är inte sant att det extra utrymmet sparas, se bara på den senaste statistiken från handeln. Konsumtionen ökar. Dessutom är sparande också något gott då det ger investeringsutrymme som ökar tillväxten på sikt.<br /><br />Dina argument faller ett efter ett. Kvar blir bara en evig önskan att höja skatterna.Andersnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-46617137865019678132009-09-02T09:00:37.574+02:002009-09-02T09:00:37.574+02:00@Anonym 8:44<br /><br />Om regeringen i det här läget hade drivit upp underskottet med krissatsningar som gav jobb istället för skattesänkningar hade nog få haft anmärkningar.Björn Fridénhttp://www.blogger.com/profile/05830445739529169406noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-15597463099749997742009-09-02T08:44:07.580+02:002009-09-02T08:44:07.580+02:00Men kan någon sosse här säga mig om nu Alliansen har gjort för lite, och S skulle göra så mycket mer än denna Allians - hur hade budgetunderskottet sett ut då?Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-68778818094821678672009-09-02T02:32:19.465+02:002009-09-02T02:32:19.465+02:00linuz : Ingen är mer seriös än sitt senaste inlägg.<br /><br />Jag har inte skrivit något om dina studier , jag har ingen aning om vad du har för utbildning och jag är ärligt talat inte intresserad.<br /><br />Det jag däremot skrev var bara menat för att slippa få utläggningar från alla som vill ha högre trovärdighet för att de har läst nationalekonomi på universitet , jag är bara lite personligt trött på trådar där folk vill exponera och klargöra sin utbildningsnivå i syfte att tillintetgöra andra , men det var inte riktat mot dig.<br /><br />Beträffande halvsanningar och ämnet har vi helt enkelt olika åsikt.Marcus , Likvidvänsterhttp://www.blogger.com/profile/01757435060771035776noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-31822622759181265142009-09-02T01:11:11.161+02:002009-09-02T01:11:11.161+02:00@Marcus likvidvänster<br />Jag har fram tills nu betraktat dig som en ganska seriös debattör. Vad mina eventuella högskolestudier beträffar har väl detta ingenting med frågan att göra. Jag har aldrig på denna sida lutat mina argument mot det eventuella faktum att jag skulle ha en akademisk examen. <br /><br />Vad beträffar halvsanningar får jag be dig specificera. Låt oss gå igenom vad som har sagts i debatten. Ett flertal gånger under de senaste månadena har regeringen kritiserats av oppositionen för att investera för lite för att motverka lågkonjunkturen. Statliga ofinansierande konjunkturstimulerande insatser kan elda på konjunkturen och på så vis pressa tillbaka arbetslösheten (det finns självklart för och motargument för detta). Detta skapar budgetunderskott och ökar på statsskulden på klassiskt keynianskt manér. I detta fall skrev dessutom Fridén om de tre stegen i jobbskatteavdraget som tillsammans har kostat 85 miljarder varav SAP har accepterat steg ett och två till en kostnad av 70 miljarder(i detta läge väljer jag att bortse från de positiva ekonomiska effekterna till följd av ökad sysselsättning - se FR rapport 2007/08). Oppositionen ligger alltså efter regeringen i 15 miljarder. Statsskulden minskade under alliansen första år vid makten och ökar rent naturligt nu när vi går in i en lågkonjunktur (se riksgäldens hemsida). Att påstå att regeringens reformer från valet 2006 i största allmänhet har drivit upp budgetunderskottet är alltså fel. Till stor del beror budgetunderskottet på minskade inkomster. Men att kritisera ett ökad budgetunderskott i tider av lågkonjunktur blir en aning galet ifall man samtidigt vill stimulera ekonomin utifrån Keynes teorier. Ett ökat budgetunderskott är i detta fall något man &quot;vill&quot; ha för att sätta mer pengar i systemet - just häri låg Keynes slutsats. Alltså argumenterar sossarna på sätt och vis mot sig själva med tanke på att deras mer aggresiva stimulansåtgärder givetvis skulle driva upp budgetunderskottet ytterligare - vilket alltså är något de på sätt och vis vill göra. <br /><br />Sänk gärna skatten för de som tjänar allra minst precis som du föreslår. Denna reform stavas jobbskatteavdrag by the way och riktar sig starkast mot låglönegrupper.Linuz Aggebornhttp://www.aggeborn.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-84700951298821262482009-09-02T00:55:45.216+02:002009-09-02T00:55:45.216+02:00Martin:<br />Om regeringen stöttat kommunerna med pengarna som gick till skattesänkningar 2007 resp 2008 hade kommunerna utökat sin personal. Detta skulle innebära att deras behov av att sparka folk i krisen 2009 vore snäppet större än idag.<br /><br />Kommunerna har egen möjlighet att sätta skattesats. Vill de försöka stävja krisen genom att höja skatten och anställa fler kan de göra det. <br /><br />Du får det att låta som att vi kan förbättra offentliga finanser genom att utöka offentlig sektor. Detta resonemang håller inte. De offentliga finanserna försämras om offentlig sektor växer. Tyvärr. Annars skulle vi kunna bli rikare genom att förbättra sjukvården. Det vore en fantastisk evighetsmaskin...Jonasnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-67905568222924288692009-09-02T00:44:14.190+02:002009-09-02T00:44:14.190+02:00Istället för att sänka skatter med 89 miljoner hade regeringen kunnat stödja kommunerna som på så vis sluppit avskeda mängder av personal inom skola, vård och omsorg.<br /><br />Detta hade varit av jäkligt mycket värde nu, med tanke på att det kostar minst lika mycket att en anställa någon i offentliga sektorn som att låta personen gå arbetslös. På så vis hade skattebasen sett bättre ut och fortsatt driva in pengar istället för att kommunerna får spara ännu mer, fler och fler blir arbetslösa, ännu mindre skatt kommer in och regeringen fortsätter med att låna pengar för att ytterligare sänka skatten (så att kommunerna blir ännu fattigare, måste avskeda ännu fler, ännu mindre skatt kommer in osv osv i all oändlighet)Martinhttp://www.blogger.com/profile/10248291818521255723noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-35445880.post-46594429474379270432009-09-02T00:23:39.760+02:002009-09-02T00:23:39.760+02:00&quot;Att S skulle gått med ännu större underskott tycker Alliansfritt Sverige saknar relevans.&quot;<br /><br />Det vet Jonas inget om. Historian talar emot.Simsalablundernoreply@blogger.com