VALFRIHET. Den av alliansen så omhuldade vårdvalsreformen har inte lett till ökad vårdkvalitet, visar en undersökning som gjorts vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala Universitet.

Det påstådda primära målet med vårdvalsreformen var att patienterna genom att välja var de vill få sin vård skulle uppmuntra vårdgivarna att öka kvaliteten på sin verksamhet, men naturligtvis också att man från den pengasugna regeringssidan ville ge privata vårdföretag större möjligheter att kapa åt sig patientandelar. Det senare målet tycks vara delvis uppfyllt, men vad gäller kvalitetsökningen har det gått betydligt sämre. Faktum är att inget landsting får godkänt på denna punkt.

Anledningen är att det är i stort sett omöjligt för patienterna att göra en vettig jämförelse av olika vårdgivare. Den information som finns att tillgå är i huvudsak vårdföretagens egna glättiga broschyrer, men en central jämförelsetjänst saknas helt. Detta har lett till att att färre än väntat gör ett aktivt vårdval grundat på reell information om kompetens. Patienter vet att de kan välja, men inte mellan vad.

Nettoeffekten av vårdvalet är således utebliven konsumentmakt - men mer pengar i vårdentreprenörernas fickor.

Utebliven effekt av vårdval