SJUKFÖRSÄKRING. Verklighetsminister Cristina Husmark Pehrsson (M) kommenterar återigen sjukförsäkringsreformen på sedvanligt vis:
Socialförsäkringsministerns uttalande kan verka sympatiskt, om det inte var så att hon alltid säger så här och sedan gör absolut ingenting.
Det började i remissvaren redan innan sjukförskringsreformen genomfördes, alla de tyngsta remissinstanserna avrådde regeringen för att ändra lagen. Det struntade Husmark Pehrsson i.
Sedan slog läkarna larm, hon beklagade sig och gjorde sedan inget. Sedan uppmärksammades ett fall och regeringsmakten beklagade sig. Sedan kom ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till och ett fall till - och det är bara ett axplock bland tiotusentals andra. Från regeringshåll har man inte gjort annat än att beklaga sig, lova att se över reglerna och sedan fullkomligt struntat i det.
Att Husmark Pehrsson skulle vara den första att ta initiativ till ändringar i regelverket känns med den bakgrunden lite puckat. Hon är i själva verket sist. Alla andra har fattat.
Media: GP | NSD |
”Är det någon som kommer i kläm och det visar sig att det verkligen är så är jag den första som kommer att ta initiativ till att vi ska göra förändringar”Det handlar om människor som far väldigt illa på grund av utförsäkringar - regeringen tidsbegränas sjukpenningen. Därefter blir det socialbidrag. Om man blivit frisk eller inte är mindre viktigt.
Socialförsäkringsministerns uttalande kan verka sympatiskt, om det inte var så att hon alltid säger så här och sedan gör absolut ingenting.
Det började i remissvaren redan innan sjukförskringsreformen genomfördes, alla de tyngsta remissinstanserna avrådde regeringen för att ändra lagen. Det struntade Husmark Pehrsson i.
Sedan slog läkarna larm, hon beklagade sig och gjorde sedan inget. Sedan uppmärksammades ett fall och regeringsmakten beklagade sig. Sedan kom ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till, ett fall till och ett fall till - och det är bara ett axplock bland tiotusentals andra. Från regeringshåll har man inte gjort annat än att beklaga sig, lova att se över reglerna och sedan fullkomligt struntat i det.
Att Husmark Pehrsson skulle vara den första att ta initiativ till ändringar i regelverket känns med den bakgrunden lite puckat. Hon är i själva verket sist. Alla andra har fattat.
Media: GP | NSD |
Tweet
