NÅGRA TANKAR. Debatten rörande Israels agerande ombord på den biståndskonvoj som försökte nå Gaza och som resulterat i minst nio människors död har varit tidvis ganska hård. Kommentarsfälten på de inlägg jag skrivit på ämnet har jag i ärlighetens namn inte brytt mig om att kontrollera då beprövad erfarenhet visar att det brukar spåra ur fullständigt. På twitter där de flesta använder sina vanliga namn har diskussionerna varit mycket mer sansade, även om bloggvärlden i stort är uppdelad i två block med en avgrundsdjup ravin emellan.
En del väldigt märkliga påståenden har kommit från flera håll, och den här bloggens publicistiska idé har gjort att vi fokuserat på högerkantens uttalanden. I detta lyfte vi också fram ett påstående från folkpartisten Erik Svasbo blogg där han citerar en kvinna som menar att de som dödades ombord ville dö för att kunna bli martyer. Ett missförstånd från min sida resulterade i att jag tillskrev Svansbo denna åsikt, något som jag inte hade täckning för. Jag har under en mejlväxling under dagen bett om ursäkt för detta, och vår diskussion fortsatte vidare in på obehagliga mejl som inkommit.
Trots att Svansbo och undertecknad står på varsin sida av ovan nämnda ravin har vi båda under de senaste dagarna fått en del obehagliga för att inte säga hotfulla epostmeddelanden skickade till oss, vars innehåll inte kommer delges här då det inte faller inom ramen för den goda smaken. Och här inträder det riktigt intressanta.
Vilken ställning man än intar så får man upprörd och ohövlig korrespondens skickad till sig - och försöker man inta en resonerande ställning får man ta emot glåpord från båda hållen för sin ryggradslöshet. Det pågår förvisso alltid en liten rännil av otrevligheter och hotfullheter i inkorgen som reaktion på allsköns ämnen, men just när det rör ovan nämnda konflikt i någon bemärkelse brukar det alltid bli lite värre.
Syftet med det här inlägget är egentligen ganska oklart, sånär som på att offentligt framföra ursäkten till Svansbo och påpeka det märkliga i att vi får ungefär samma skit skickat till oss.
Apropå det. Epostmeddelanden med rubriken ”ät skit kommunistjävel” brukar förbli oöppnade.
En del väldigt märkliga påståenden har kommit från flera håll, och den här bloggens publicistiska idé har gjort att vi fokuserat på högerkantens uttalanden. I detta lyfte vi också fram ett påstående från folkpartisten Erik Svasbo blogg där han citerar en kvinna som menar att de som dödades ombord ville dö för att kunna bli martyer. Ett missförstånd från min sida resulterade i att jag tillskrev Svansbo denna åsikt, något som jag inte hade täckning för. Jag har under en mejlväxling under dagen bett om ursäkt för detta, och vår diskussion fortsatte vidare in på obehagliga mejl som inkommit.
Trots att Svansbo och undertecknad står på varsin sida av ovan nämnda ravin har vi båda under de senaste dagarna fått en del obehagliga för att inte säga hotfulla epostmeddelanden skickade till oss, vars innehåll inte kommer delges här då det inte faller inom ramen för den goda smaken. Och här inträder det riktigt intressanta.
Vilken ställning man än intar så får man upprörd och ohövlig korrespondens skickad till sig - och försöker man inta en resonerande ställning får man ta emot glåpord från båda hållen för sin ryggradslöshet. Det pågår förvisso alltid en liten rännil av otrevligheter och hotfullheter i inkorgen som reaktion på allsköns ämnen, men just när det rör ovan nämnda konflikt i någon bemärkelse brukar det alltid bli lite värre.
Syftet med det här inlägget är egentligen ganska oklart, sånär som på att offentligt framföra ursäkten till Svansbo och påpeka det märkliga i att vi får ungefär samma skit skickat till oss.
Apropå det. Epostmeddelanden med rubriken ”ät skit kommunistjävel” brukar förbli oöppnade.
Tweet
