Hem > > > Maj 17, 2010 - Finanspolitiska Rådets kritik fortsätter

Maj 17, 2010 - Finanspolitiska Rådets kritik fortsätter

UTVÄRDERING. Regeringens finanspolitiska råd presenterade idag sin rapport om den ekonomiska politiken. Stödet till kommuner och landsting bör bestå även nästa år, menar man och går således tvärt emot den linje regeringen driver.

Ett Hjärta Rött listar några andra viktiga punkter:
  • Jobbskatteavdraget sägs denna gång ”sannolikt vara en effektiv metod att öka sysselsättningen” men regeringen ”borde förklara bättre hur det fungerar”. Kanske som Lars Calmfors, församlingens ordförande, förklarade i en radiointervju citat (studio ett);

- Den viktigaste effekten är att den gör att arbetssökande accepterar jobb till lägre lön än vad de annars skulle göra och att det får de fackliga organisationerna att hålla nere lönekraven.

  • Sjukförsäkringsreformen har genomförts på ”ett förhastat sätt”…. (minst sagt)
  • Arbetsmarknadspolitiken får kanske den hårdaste och rakaste kritiken. Citat; ”Inom arbetsmarknadspolitiken har jobbsökaraktiviteter och coachning använts för mycket i lågkonjunkturen, medan arbetsmarknadsutbildningen har blivit alltför liten.”
  • RUT- och ROT-avdraget. Visserligen vurmar man för RUT (man vill väl gärna ha sina subventionerade pigor kvar), men anser att ROT-avdraget måste bort när konjunkturen vänder (rödgrön politik).

Till sist tycks Borgs ekonomiska råd vara lika slarviga med att hålla sig uppdaterade med den senaste forskningen när det gäller a-kassan som finansministern själv. Så här uttrycker man sig, citat; ”Det finns omfattande stöd i forskningen för att lägre a-kassa leder till högre sysselsättning.” Men ny forskning visar tvärtemot att den effekten inte finns. Sänkt a-kassa ger varken bättre eller snabbare jobb. Till och med den ledande OECD ekonomen J P Martin förespråkar nu en generösare a-kassa och avfärdar ”första-bästa-jobb-politiken”.

Rådets ordförande Lars Calmfors har tidigare riktig skarp kritik mot regeringens agerande för att hantera lågkonjunkturen. Hans kritik har riktats mot ”mörkande” rörande inkomstskattesänkningarna, trixande med utgiftstaken, höjningen av a-kasseavgiften, de så kallade ”jobbstastningarna” samt att krisinsatserna varit för små och alldeles för sena.