FLYKTINGPOLITIK. ”Ursvenskt är blott barbariet”, sa Fredrik Reinfeldt till högstadieelever som han besökte på Ronnaskolan i Södertälje 2006.
Tre år senare är det ursvenska blott moderaterna.
Lägg för ett ögonblick åt sidan att Lars-Ingvar Ljungman, det moderata kommunalrådet i Vellinge, även är ordförande i partiets nationella valberedning och i position att bestämma över vilka som får inflytelserika uppdrag i partiet. Lägg den oroväckande tanken åt sidan.
En genomgång av förr och nu visar nämligen att de statsråd som idag hyllar invandringen sa nej till att låta flyktingar bosätta sig i deras kommuner när statsråden var kommunpolitiker.
Ta statsminister Fredrik Reinfeldt som exempel. När han satt i kommunstyrelsen i Täby stoppade han ett flyktingavtal 1998. Ett absolut nej till flyktingavtal i Täby gällde i åtta efterföljande år. Detta förfarande ärvdes sedan av Filippa Reinfeldt under hennes tid i socialnämnden.
Sedan finns ju handelsminister Ewa Björling som helt riktigt anser att ”invandringen är en otrolig tillgång för Sverige”, men som i egenskap av flyktingansvarig i Ekerö kommun gjorde lite för att låta invandrare bosätta sig där.
Sist i denna exempeltrilogi bestående av hycklande moderata ministrar har vi Tobias Billström, migrationsminister, som reser Europa runt för att få sina europeiska kollegor att ta större ansvar för flyktingar från Irak. Men som i egenskap av ordförande för Moderaterna i Malmö sa nej till att låta 500 flyktingar bosätta sig i kommunen.
Det är fantastiskt.
Tre år senare är det ursvenska blott moderaterna.
Lägg för ett ögonblick åt sidan att Lars-Ingvar Ljungman, det moderata kommunalrådet i Vellinge, även är ordförande i partiets nationella valberedning och i position att bestämma över vilka som får inflytelserika uppdrag i partiet. Lägg den oroväckande tanken åt sidan.
En genomgång av förr och nu visar nämligen att de statsråd som idag hyllar invandringen sa nej till att låta flyktingar bosätta sig i deras kommuner när statsråden var kommunpolitiker.
Ta statsminister Fredrik Reinfeldt som exempel. När han satt i kommunstyrelsen i Täby stoppade han ett flyktingavtal 1998. Ett absolut nej till flyktingavtal i Täby gällde i åtta efterföljande år. Detta förfarande ärvdes sedan av Filippa Reinfeldt under hennes tid i socialnämnden.
Sedan finns ju handelsminister Ewa Björling som helt riktigt anser att ”invandringen är en otrolig tillgång för Sverige”, men som i egenskap av flyktingansvarig i Ekerö kommun gjorde lite för att låta invandrare bosätta sig där.
Sist i denna exempeltrilogi bestående av hycklande moderata ministrar har vi Tobias Billström, migrationsminister, som reser Europa runt för att få sina europeiska kollegor att ta större ansvar för flyktingar från Irak. Men som i egenskap av ordförande för Moderaterna i Malmö sa nej till att låta 500 flyktingar bosätta sig i kommunen.
Det är fantastiskt.
Tweet
