BLOCKPOLITIK. Idag meddelar Folkpartiledaren att han kan tänka sig ett samarbete med miljöpartiet efter valet för att slippa samarbeta med Sverigedemokraterna. Det kan tyckas vara en viss logik i detta, om man nu som parti inte vill ha något med Sverigedemokraterna att göra. Att i demokratins namn söka stöd på annat håll för att slippa bli beroende av ett parti med sverigedemokraternas profil. Ungefär så vill Björklund att det hela ska uppfattas. Men det intressanta blir om man granskar Björklunds uttalande lite närmare. Och sätter det i det politiska sammanhang som han faktiskt måste ta hänsyn till.
Då kommer det fram en annan tolkning. Och det är att Björklund förbereder sitt parti på att man kanske måste lämna alliansen efter valet, om det nu går som alla opinionsundersökningar visar. Nämligen att regeringen förlorar makten. Hur hänger allt det här ihop? Egentligen är det ganska enkelt. Man får titta på vad miljöpartiet sagt om det som Björklund nu föreslår. Så här skrev Peter Eriksson för en tid sen:
Det är en stor politisk nyhet. Och det vet Björklund om. Därför maskerar han det genom att sätta det i ett hedervärt sammanhang: Att söka vägar för att slippa samarbete med Sverigedemokraterna. Folkpartiet positionerar sig alltså för en valförlust. Så ska man tolka Björklunds utspel. På marginalen finns det andra tecken på att stämningen inte är särskilt god i regeringen. Viktiga nyckelmedarbetare till statsministern har redan börjat leta efter andra jobb.
Först Reinfeldts pressperson Edvard Unsgaard, som meddelade att han ska kandidera till riksdagen. Sedan, lite mer häpnadsväckande, så blev det igår känt att statsministerns närmsta man, H.G. Wessberg, också ställer upp i riksdagsvalet. En politisk anställning upphör över en natt om man förlorar valet. En riksdagsplats ger försörjning i åtminstone 4 år. Har man redan börjat ge upp i Rosenbad?
Rekommenderad läsning:
Då kommer det fram en annan tolkning. Och det är att Björklund förbereder sitt parti på att man kanske måste lämna alliansen efter valet, om det nu går som alla opinionsundersökningar visar. Nämligen att regeringen förlorar makten. Hur hänger allt det här ihop? Egentligen är det ganska enkelt. Man får titta på vad miljöpartiet sagt om det som Björklund nu föreslår. Så här skrev Peter Eriksson för en tid sen:
”Blockpolitiken är inget heligt. Men ett regeringssamarbete på riksnivå med moderaterna är inte något jag kan tänka mig att bedriva. Alltså inte heller med den så kallade alliansen som helhet.”Och Björklund vet självfallet om Peter Erikssons ställningstagande. Alltså, om Björklund på riktigt menar det han säger idag om ett samarbete med miljöpartiet så betyder det att hans utspel egentligen handlar om att han är beredd att lämna alliansen vid ett maktskifte.
Det är en stor politisk nyhet. Och det vet Björklund om. Därför maskerar han det genom att sätta det i ett hedervärt sammanhang: Att söka vägar för att slippa samarbete med Sverigedemokraterna. Folkpartiet positionerar sig alltså för en valförlust. Så ska man tolka Björklunds utspel. På marginalen finns det andra tecken på att stämningen inte är särskilt god i regeringen. Viktiga nyckelmedarbetare till statsministern har redan börjat leta efter andra jobb.
Först Reinfeldts pressperson Edvard Unsgaard, som meddelade att han ska kandidera till riksdagen. Sedan, lite mer häpnadsväckande, så blev det igår känt att statsministerns närmsta man, H.G. Wessberg, också ställer upp i riksdagsvalet. En politisk anställning upphör över en natt om man förlorar valet. En riksdagsplats ger försörjning i åtminstone 4 år. Har man redan börjat ge upp i Rosenbad?
Rekommenderad läsning:
- Johan Westerholm: "Om blåklintsblåa testballonger"
- Peter Andersson: "Björklunds räddningsförsäk av den blåtonade alliansen"




27 kommentar:
Miljöpartiet borde gå över till Alliansen och jag tror att det finns goda förutsättningar bara alliansen miljöanpassar sin politik lite mer.
Mp är ju inte för skattehöjningar på samma sätt som S och V.
Och att gå man ur huse för att marschera under röda fanor den 1 maj kändes säkert jätterelevant i Leonid Brezjnevs Sovjetunionen men idag så känns det helt passé
George J
http://en.wikipedia.org/wiki/Leonid_Brezhnev
@George Inlägget handlar om Jan Björklunds inställning till miljöpartiet och du lyckas få in både Sovjet och Brezjnev. En i sanning omdanande prestation!
Georg J :
Läs inlägget igen , och så får du skaffa dig något att göra , här kan du ju inte sitta hela dagarna på betald arbetstid i Arbetslinjens Sverige :-)
Dina allmänna försök att smutsa allt som står utanför Hittepåalliansen blir mattade av att du helt enkelt saknar udd då du angriper allt och blandar in de mest konstiga ämnen så att det blir svårt att ta till sig , försök med mer konstruktiv och direkt kritik.
Jag kollar in på lördagkvällen och ser hur det gått för Dig George , då brukar du ju sitta här och kommentera.
För några val sedan så kunde ju mp tänka sig att regera med dom borgerliga om inte kd var med, men nu så slopar dom moderaterna också, det låter lovande.
En allians innehållande c, fp och mp är inte särskilt stor. frågan är om fp vill ha till s, fp och mp? Och ska c med där så får dom nog byta partiledare.
Fast det bästa hade varit v, s, fp och mp. Inte minst för att björklund hade begått harakiri.
Jag har faktiskt förut tänkt på vilket gyllene läge Mp har. Nu vet jag inte hur deras parti ser ut för stunden ( vilken falang som är starkast..) men Mp är definitivt närmare borgerliga partiet än vad S och Vp är. OM de hade varit teoretiska och lite kyliga hade partiet såklart inte bundit upp sig i en allians med S och Vp utan maximerat sina positioner genom att kohandla med både parter!
Och fortsatt sitt tjat om att man inte är höger och vänster, utan utanför höger-vänster skalan....
Mp kan om jag försått saken rätt, antagligen gå med i en borgerlig allians om man får igenom hårdare miljökrav - vilket de borde få om Alliansen vet att de på så sätt vinner. Man kan väl minska försvaret ännu mera... =)
Den största legitimiteten Mp har är just miljöfrågorna, välfärdens storlek tror jag de har en annan syn än vänsterblocket - de är mer öppna för privata inslag i offentlig sektor.
Det intressanta är hur S fick med Mp i en allians ( hur gick det till?) S vet om att man inte har en chans att vinna om man inte får med sig Mp ( S blir knappas ett 45% parti nästa val...)
som just teoretiskt är både vänster och höger, i och med att man mest fokuserar på miljöfrågorna.
Björklunds snack kan tolkas lite annorlunda, en sak som är säker är i alla fall att Alliansen inneburit att de tre småpartierna bundit upp sig för vad M vill göra. Därmed är det M som skapar politiken - de andra följer. Det enda parti som i Allianssammanhang har tjänat på att just skapa Alliansen är moderaterna. Nu ser jag framför mig Centerns Maud som kaxigt säger att det viktigaste är att man får vara med vid köttgrytorna, det intressant är att om M bestämmer, då kan ju C lägga ner sitt parti, eftersom att de orienterat sig som de "gamla" moderaterna. Folkpartiet kan också lägga ner eftersom att de gått åt höger och är en blek kopia av M - socialliberalerna verkar ha förlorat kampen och därmed så är även Fp ointressant. Kristdemokraterna anser jag att man inte behöver analysera särskilt noga, eftersom att de antagligen kommer stanna kvar i riksdagen ett par val till med hjälp av konservativa moderater.
Mp har alltså all chans att bli en verklig maktfaktor i kommande val, speciellt eftersom det inte skulle förvåna mig om de tar en stor bit av ungdomssegmentet, som nästa val kommer just vara mycket viktig.
Jag har nära släktingar som just gick med i Grön Ungdom istället för SSU, de är helt enkelt heta för tillfället..
Mvh,
Johan Nyström
www.radikalsocialdemokrati.wordpress.com
Re: Johan Nyström
Det intressanta är att Socialdemokraterna fick med Miljöpartiet i en allians när Mona Sahlin lovade att ställa Vänsterpartiet utanför.
Sen tvingade Monas partikamrater henne och backa och ta med kommunisten Lars Ohly. Jag vet att många Miljöpartister är mindre entusiastiska till alliansen med S efter det att man tvingats ta med Vänsterpartisterna i båten.
Jag tror att Mona Sahlin och språkrören gjorde rätt när dom körde igång en tvåpartiallians i oktober förra året. Och man skulle ha hållit V utanför och så skulle S har kört racet tillsammans med bara Mp och så hade man fått se hur det funkat. Man hade säkert haft ett mer långt gånget regeringsprogram än vad man har i dag om man kört tvåpartispåret. .
Poängen med Vänsterpartiet är att även om man stängt ut dom så hade dom inte kunnat stödja en borgerlig regering så dom hade varit med även om dom inte varit med.
En två partiallians S och Mp hade till skillnad mot alliansen som inkluderar V även stått öppen för samarbete med mittenpartierna.
George J
Det är inte troligt att MP skulle samarbeta mcyket med de borgerliga, eftersom de vill avveckla tillväxtpolitiken, och vilka är mest tillväxtfixerade? Inte är det V i alla fall. Vad gäller relationen C och MP är den minst sagt kylig, eftersom båda försöker profilera sig som miljöparti nummer ett. Det skulle väl möjligen vara FP, om de byter bort laissez faire-liberalismen mot socialliberalism (vilket antagligen kräver partiledarbyte).
Alla miljöpartister jag har pratat med, och det är ganska många, anser att alliansens så kallade miljöpolitik är ett så skrattretande skämt att det inte går att ta på allvar att de ens försöker. Flera i MP verkar tro att M, och till viss del de andra i hittepåalliansen, är rent anti miljö. Och anti mänskliga rättigheter med för den delen.
Vidare finns det de som tror att MP har större chans till ett bra samarbete med S om V är med, då S har svårare att köra sitt eget race i den rödgröna koalitionen.
Och så glömde jag underteckna igen
Hjalmar
Ursäkta för långt inlägg!
Ja, det var ju det där om att medlemmarna blev arga =)
(1) Vill man ha ett utvecklande parti och inte ett avvecklat parti finns det en poäng att sondera terrängen innan man säger/beslutar saker.
Sondera terrängen är inte lätt, det kan helt enkelt bli fel ibland...
SAP är visserligen hierarkiskt
( vilka alla partier är) på så sätt att ledningen har mycket egen frihet att agera i frågor, och det hierarkiska systemet är antagligen det enda rätta om man skall kunna göra saker. Medlemmarna får ju säga vad de tycker på kongresserna. Och de kan även agera inom SAP´s områdesföreningar.
Det avgörande är ju hur väljarna ser på Vp, alltså om de skräms eller tycker att de verkar vara som SAP på 80 talet. Jag tror att den genomsnittliga väljaren inte direkt har emot att ha med Ohly så länge han inte får bestämma för mycket.
Att Mona Sahlin och andra inte ville ha med Vp har antagligen att göra med att man vet att vissa röstsegment INTE gillar Vp. Jag pratar om tjänstemännen....
Problemet för SAP är egentligen inte att man har Vp i hasorna, problemet handlar snarare om att man som det stora partiet måste skapa en berättelse om vad partiet vill.
Svenskarna vet om att SAP skapat den moderna välfärdsstaten, och genom att ha skapat det som är, blir det alltid lite humoristiskt när man går emot den rådande ordningen.
Problemet för SAP är alltså om man skall regera med mittenpartier eller Vp, det gör sak samma egentligen, problemet är att skapa en berättelse som handlar om var man vill komma och med vilka medel.
Alliansen är nya och har på så sätt ett psykologiskt övertag, det låter som en sanning när dessa borgerliga partier pratar om sänkt skatt som lösningen på allt- eftersom att de i den socialdemokratiska unika hegemonin aldrig fått pröva lågskattesamhället. Som veckans Graf visar bredvid har dock Sverige och USA haft samma tillväxt under en mycket lång period, slutsaten grafen och dess skapare vill komma fram till handlar om att skatter i sig inte är skadliga, utan de beror på hur de är utformade. Detta kan borgerliga debattörer och särintressen som Timbro aldrig acceptera eftersom att hela deras världsbild går efter Adam Smiths tänkande, som nu har ett par år på nacken...
SAP måste alltså i korthet sluta med att skapa paralella berättelser och skapa en gemensam berättelse.
Det hela handlar egentligen om att sluta att komplicera saker och ting, och skapa EN berättelse.
Mona Sahlin som har skrivit en bok om retorik, tror jag förstår att det går inte att komma med olika berättelser för olika grupper - det gäller att vara tydliga med vad man vill.
Ethos -
Patos -
Logos -
Mvh,
Johan Nyström
goes strong kaffe...
www.radikalsocialdemokrati.wordpress.com
I händelse av att SD skulle komma in i riksdagen och bli vågmästare... Då har de olika allianspartierna ett val.
Antingen sitta kvar med Moderaterna och regera vidare med stöd av SD. Ungefär som förra gången det begav sig med ny demokrati. Fagra löften från Folkpartiet räckte inte så långt då.
Eller att något parti lämnar alliansen och går ihop med oppositionen. Folkpartiet ligger väl närmast till. De andra är ju alltför långt ifrån. Centern hade kunnat vara tänkbar om det inte var för stureplan.
Bollen är hos alliansen...
DEL -----> (2)
Svårare än så är det inte.
Det Socialdemokratin håller på att gräva ner sig i, handlar om att man har svårt att acceptera att väljarna kräver mera än status Q man kräver talande politiker.
Talande politiker är sådana som faktiskt tror på förändring, i ett klassrum tar det bara sekunder för eleverna att inse om läraren vill vara där eller inte vara där.
Miljöpartiet VILL göra någonting åt klimatet, det är därför folk dras till dem.
Socialdemokraterna måste ta väljarna på allvar och skapa politik. Politik handlar om berättande, om att se på verkligheten och få människor att tro att man vill skapa någonting bättre.
Det hela grundar sig i psykologi- vi söker alla efter människor som kan skapa det som ännu inte skapats, människor letar febrilt efter politiker som kan måla verkligheten i ljusa färger istället för i mörka.
Det intressanta är inte att Socialdemokraterna inte gillar nedmmonteringen av välfärden, det intressanta är vad man vill GÖRA istället.
Den ursprungliga frågan som August Palm ställde gäller fortfarande
- Vad vill Socialdemokraterna?
Det räcker INTE att säga att man vill har mer välfärd, utan SAP måste ge specifika svar exakt vad man vill förändra. Logos är inte problemet , det är pathos och etos som är problemet.
Jag har inte varit inne på rödgrönas hemsida på några veckor, men jag tror inte att man har 10 tydliga förslag. Snarare tunga rapporter som bara mycket få läser.
Texter skall vara korta. DÅ läser folk.
Arbetsgrupperna borde kunna komma överens tidigare än nästa halvår, och varför inte kommunicera ut 10 tydliga budskap? Eller ännu färre?
* Vård
* Arbete
* Skola
Och framföralt, GLÖM inte att folk HATAR när politiker gör saker komplicerade och maler på i timmar.
De vill ha etos och patos från er, logos har ni i drivor...
Miljöpartiets språkrör låter som att de bryr sig om miljön vilket de gör, de är ett nytt parti som vågar vara "kaxiga". Unga gillar antagligen miljöpartiet för de vet VAR de har partiet...
Johan Nyström
www.radikalsocialdemokrati.wordpress.com
George J:
Exakt hur har du tänkt dig att våra mest inbitna kärnkraftsmotståndare ska samarbeta med våra mest inbitna kärnkraftsförespråkare?
Johan Nyström
Bra inlägg även om jag inte delar alla dina åsikter.
Du skriver tex:
”Att Mona Sahlin och andra inte ville ha med Vp har antagligen att göra med att man vet att vissa röstsegment INTE gillar Vp. Jag pratar om tjänstemännen” .
Jag tror att det är långt mer än så. Den 8 oktober förra året då Mona Sahlin och språkrören tillkännagav tvåpartisamarbetet så verkade såväl Sahlin som språkrören otroligt taggade. Det märktes att det var just det här samarbetet som man VILLE ha
http://www.socialdemokraterna.se/Media/Pressarkivet/Nyhetsarkivet-2001--/Rodgront-samarbete-for-framtiden
Jag har aldrig tyckt att Mona var et bra partiledarval men just den dan så kändes det som om hon pekade med hela handen och tog täten. Även Miljöpartisterna hade gjort läxan och ordnat med medlemsomröstning i EU frågan och gjort partiet redo för samarbetet med S som man märkte att även Eriksson och Wetterstrand var taggade här.
Min tanke den gången var att nu lyfter dom.
Och sen blev Mona utsatt för något som i framtiden kommer att bli ihågkommet som socialdemokratins egen dolkstötslegend. Och visst lyckades Sahlin och språkrören maka på sig så även Ohly fick plats i båten utan att han behövde kompromissa I EU frågan eller med sin syn på Lenin. Men det kändes som om kraften i det initiativ som presenterades den 8 oktober 2008 hade gått förlorad pga den interna mosa-Mona kampanj som följde efter presskonferensen i oktober.
George J
Andreas
"Exakt hur har du tänkt dig att våra mest inbitna kärnkraftsmotståndare ska samarbeta med våra mest inbitna kärnkraftsförespråkare?"
Det blir en svår nöt att knäcka. Men jag har aldrig upplevt att S och M stått så långt ifrån varandra i kärnkraftfrågan så det problemet har Mp även i sin nuvarande konstellation
Det där med "Linje 2" och "Avveckla men med förnuft" var ju bara Palmes taktikkörningar innan folkomröstningen. Dagen efter folkomröstningen så var Socialdemokraterna ett Linje 1 parti igen (som dom varit innan Palme började dribbla).
George J
George J:
De rödgröna jar ju gemensamt gått ut med att kärnkraften inte ska byggas ut. Det lär inte borgarna gå med på.
Britta,
om Alliansen är större än S+V+MP väntar du dig tydligen ärndå att något parti från Alliansen ska vika sig. Det är givetvis orimligt.
Givetvis ska det block som är störst få bilda regering! Du kommer med fånigt anti-demokratiska förslag.
Såhär är det.
Vi kan få två olika okomplicerade valutgångar. Aningen vinner alliansen valet, eller så gör S+V+MP det.
Vi kan också få två olika komplicerade valutgångar, där SD kommer in och varken Alliansen eller S+V+MP får egen majoritet. I ett sådant läge är det enda rimliga att den sida som är störst tar stöd av ett parti från andra blocket, för att hålla SD ute. MP och FP ligger då närmast till hands.
För övrigt: Om S+V+MP ska avsätta regeringen utan att ha egen majoritet måste de samarbeta med SD, vilket de lovat att inte göra. Parodiskt.
Om MP skulle samarbeta med Alliansen skulle det kräva en enorm kohandel, där MP kanske skulle få ett stopp till Förbifart Stockholm, ingen kärnkraftsutbyggnad, samt 60-80% utsläppsminskningar. Det tror jag att särskilt M och C skulle ha svårt att acceptera. Dock skulle ett sådant samarbete vara att föredra framför en blåbrun-regering.
"Jan"
"Jan",
OM Alliansen får 48%, SD 5% och S+V+MP 47% gissar jag att MP kommer att kräva höjda miljöskatter, garantier att det inte byggs mer kärnkraft och ev höjd sjukersättning. Typ.
Så vi gissar ganska lika.
Dock kan ju Britta m fl drömma om att ovanstående läge skulle innebära att Fp byter block.
Det enda vettiga är att Alliansen fortsätter att regera med stöd av Åkesson och co.
/Dr Dexter
Jag tror att SD underskattas ifråga om hur många som tänker rösta på de. Det är helt myndigheters, arbetsgivares och partiernas "fel". Jag tror att jag vet hur de väljarna tänker. Om ni vill veta kan ni fortsätta läsa. Annats kan ni låta bli. Ett fritt val helt i linje med liberala tankegångar.
Jag är en helt vanlig tjej som egentligen ville börja jobba med djur som 15-åring men som fick höra att att man måste gå en linje där man var tvungen att uföra grymheter på djur för att få börja jobba som djurskötare. Så jag började istället att jobba med människor inom vården. Utbildade mig och började tjäna pengar som 17-åring istället för att plugga.
Livet knallade på och jag trivdes med att jobba som vårdare. Man gjorde det man skulle och hade trevliga jobbarkompisar man kunde garva med vilket betyder mycket för de allra flesta arbetare som inte har akademisk utbildning. Man har kul emellan alla blöjbyten och allt vad det kan vara som man iobbade med i tonåren. Livet flöt på och de flesta av kompisarna gick vidare på socionom-linjen och i dag är de chefer på gruppboenden eller jobbar som biståndshandläggare åt kommunen.
Själv trivdes jag så bra och kände att jag inte behövde så mycket mer pengar eftersom jag inte hade planer på barn eller hus. Jag tänkte väl som många andra att träffaee man den rätte skulle jag kanske ändra mig...
Mina usla mattekunskaper gjorde att jag inte fortsatte plugga men vad gjorde det...
Jag fortsatte jobba på ett gruppboende, umgicks med alla möjliga och hade inte en tanke på avrt eller vitt eller gul eller vad det nu kan vara som kännetecknar en "rasist".
Jag var fast anställd i 5 år och trivdes bra. Sen hände nåt. Någon slutae och man ersatte med en tjej som kunde riktigt dålig svenska. Eftersom det var ett gruppboende med utvecklingsstörda jag jobbade för, blev det riktigt jobbigt då konflikter hela tiden uppstod mellan de boende och den som hela tiden sjabblade. Så fort man kom in och började jobba fullkomligt hoppade våra boende på en och började prat i mun på allt som hade hänt som gjorde de förtvivlade. Det handlade inte bara om språkliga missförstånd utan om oviljan att vilja förstå. Det handlade om att den nyanställde hade en syn på utvecklingsstörda som delades av gängse svensk befolkning på 50 -talet. Det var hjärtslitande och helt lönlöst att försöka påtala detta med chefen som bara beskyllde oss för rasism. På dett avis fortgick det. Fler slutade och man anställde fler som inte kunde språket och som gick hem på arbetstid och som började be på arbetstid och installerade ett helt rum åt det med chefens tillåtelse. Jag var alltför envis och försökte anmäla stället för missförhållanden då det faktiskt drabbade boenden då de inte fick den hjälp som de skulle få.
Alltså jag har alltid varit den som varit totalt färgblind och också har barn med en adopterad så det är så fullkomligt infantilt tt kalla mig för rasist. Ändå har sakernas ordning gjort att jag röstat och tänker rösta på SD. För att till syvende och sist är det myndigheters flathet som gjort att jag nu står i skuld till kronofogde för att jag inte får jobb. Och jag kan förstå att så många som befinner sig lägst ner på samhällsstegen ser en likhet mellan invandring och sin egen utsatthet. Det ser man inte när man befinner sig högre upp i samhällsstegen , med jobb där man inte är lika utbytbar.
Därav kommer det man kallar för "Hillbillies" av amerikanska söderbor. Jaaa jag är väl en jävla hillbilly då för faan. Eftersom man måste inordna sig under nån kategori.
Det jag hoppas ska nå fram är att det är då förbannat tröttsamt är att allt ska behöva vara så svartvitt- antingen är man nasse och kramar Jimmy Åkesson eller så vill man att sveriges gränser ska vara vidöppna för alla som vill hit. Det är så märkligt att de myndigheter och arbetsgivare som är ansvariga för att fler har blivit tveksamma till invandring, får gå helt fria från ansvar. Jag har alltid trott på rättvisa, har alltid trott på att det är rätt att vara generös. Jag är så besviken på att systemet har svikit mig . Därför kommer jag aldrig mer tro på "rättvisa" eller att vara "generös". Jag behöver också jobb. Jag har också räkningar att betala. Ska jag behöva skämmas för det? Sverige suger när det kommer till rättvisa. Sverigedemokarterna är ett jävligt sorgligt bevis på att att många fått nog. Jag hade gråtit om jag sett mig själv rösta på de som 16-åring då jag var punkare... Sverige är ett riktigt sorgligt exempel.
(för mycket rödtjut i kväll) jag menar att man är jävligt farligt ute när arbetsgivare har olka förväntningar och krav på dig som anställd utifrån om du är gammal svenska elloer ny svensk. Det var det som vi "gamla" på arbetsplatsen försökte säga men där vi hela tiden blev avfärdade som rasister. Jag tror att fasligt många i sverige skull eleva upp till kriterierna rasister med våra forna arbetsgivares mått mätta. Vi fattade aldrig varför inte man använde samma måttstock som man tidigare gjor utan nu använde nån klappa på huvet " jaaaa lille vän vi veeeeet att du är baaaaaara somaliiiier så därför fattar vii ju att du inte kan bättre...) Blää.
Jag tror som Birger Schlaug jag,
http://schlaug.blogspot.com/2009/09/en-mina-i-de-rodgronas-kna.html
S+M, samma ohållbara ut(av)vecklingsväg...
"Därför kommer jag aldrig mer tro på "rättvisa" eller att vara "generös"."
Fortsätt odla dessa egenskaper. De är användbara i SD:s framtida Sverige.
SD och M har gemensam historia (innan det historielösa samhället!) och vilar på samma värdegrund. SD spelar på känslosträngar som tilltalar en hel del människor men att SD skulle verka för en fördelningspolitiskt humanare politik är rent nonsens. Det kanske är lika bra att de kommer in i riksdagen för då får vi troligen se var de går för. De flesta har väl glömt Ny Demokrati men för de som kommer ihåg så kan man nog lugnt säga att SD vilar på en klar och tydlig ideologi som bygger på ett förakt för svaghet eller "sparka på den som ligger". Att de sedan lindar in sig i "folkhemsfloskler" är ju för att de likt de "nya Moderaterna" insett att det behövs fernissa för att attrahera väljare.