SAMHÄLLSFÖRAKT. Kristdemokraterna försök att driva vidare på temat "Verklighetens folk", ett populistiskt uttryck de stulit från Ny Demokrati, tar sig med Göran Hägglunds debattartikel i DN ett ytterligare absurt språng: Han menar seriöst att konstnärer och forskare måste sluta ifrågasätta samhället, och att folk som gillar "vanlig konst" liknas vid nazister. Detta trots att de tidigare utspelen inte gett något resultat i opinionen över huvud taget.

Det borde rimligtvis vara omöjligt att komma in på DN Debatt utan att presentera några nya fakta, eller något nytt förslag. Göran Hägglund börjar dock en dåres attacktal med att citera några rader Ulf Lundell för att sedan raljera över "den svenska konsteliten" som ifrågasätter samhället, som om konstnärer i alla andra tider bara legat med huvudet i knät på sina härskare.

Vidare kritiserar han universiteten, som tydligen är för feministiska i sin genusanalys, och på så sätt förtrycker "vanligt folk". Samtidigt blir artikeln en orgie i att rabbla vad "vanligt folk" talar om: "skolan, om hushållskassan, om de gamla föräldrarna, om hur det går på jobbet, när man skall få tid för varandra och om hur man skall pussla ihop nästa helg" och gör: "tagit det lugnt, åkt till landet och snickrat, gått på loppmarknad, slagits mot fästingar, tagit barnen till stranden eller åkt utomlands".

Allt detta som den ifrågasättande "kulturvänstern" tydligen vill förgöra och förstöra. Tvi vale!

Detta är en tydlig fortsättning på Göran Hägglunds Almedalstal, där han fäktade hejvilt för att få in en sving som skulle leda till en sving tillbaka från Aftonbladets ledarsida, vilket han lyckades med.

Dock torde det nu vara uppenbart att målet att finna "det vanliga folket" inte har lyckats. Försöket var att svinga sig upp på stadig mark över 4 %-strecket, men nu i september visar opinionsundersökningarna fortfarande samma resultat: United Minds - 4,6; Demoskop - 4,1; Sifo - 3,7.

Troligtvis beror det helt enkelt på att det svenska folket inte är såpass lättlurade. Ingen kommer rösta KD bara för att man upprepar en Ny Demokrati-floskel som ett mantra. Ingen kommer lyssna på Hägglund bara för att han skriker högst. Ingen kommer att rösta homofobiskt och bakåtsträvande endast för att man känner igen sig i en beskrivning av ett samtal vid ett matbord eller en sommardag.

Folk som bor i Sverige, som i alla andra civiliserade regioner, tycker om ifrågasättande och framåtsträvande. Det är anledningen till att vi inte är kvar i det 1800-tal som tycks vara Kristdemokraternas nya gyllene ko.

Att Hägglund försöker tysta landets kulturarbetare och forskare med taffliga liknelser och bittra vitsar tycks därför bara vara steget innan att börja skapa konspirationsteorier.

September 17, 2009 - Varför vill Hägglund fortsätta skämma ut sig?