STUDIEMEDEL. Regeringen går idag ut med höjda studiemedel, 40 kronor mer i bidrag och 390 mer i lån - alltså nio tiondelar lån. Efter justering för sänkta prisbasbelopp från och med första januari nästa år blir den faktiska höjningen 350 kronor. Den tidigare så ansvarsfulla regeringen som höll i varenda krona har nu kommit in i valrörelse, och då ska sedelpressen i Anders Borgs källare fram.
Man tar alltså 390 kronor i lån - och får ut 317.
Därefter bör det uppenbara påpekas - valfläsk. Eftersom det rör sig om en permanent höjning och inte en höjning för att stimulera ekonomin, så är det märkligt att pengarna inte fanns under överskottstiderna, men nu plötsligt finns tre år efter att regeringen tillträtt lagom till sista budgeten innan valet. Man hade pengarna hela tiden, men delar inte ut dem förrän nu - det är precis som med polisen och med de kommunala anslagen - under tiden har studenterna haft de kärvt. Många som fick löftet har dessutom hunnit studera klart, eller hoppat av på grund av en undermålig ekonomisk situation.
Beträffade det finansiella läget hade höjda studiemedel varit lätt att få med i det krispaket man presenterade förra hösten. Att ge studenter pengar är en effektiv metod eftersom de inte sparar sina slantar utan spenderar rubbet - vilket ökar efterfrågan på arbete. Men av valtekniska skäl har man valt att vänta.
Slutligen måste man titta på vallöftena. Moderaterna är de enda som levererat mer än de lovat - de lovade noll kronor i höjning. För övrigt lovade folkpartiet 400 kronor, centerpartiet 500 kronor och lika delar lån och bidrag, samt kristdemokraterna som utlovade en höjning på inte mindre än 1.300 kronor. Deras höga svansföring tycks nu ha försvunnit.
Uppdatering: TCO har tittat närmare på höjningen och konstaterat att man efter höjningar och sänkningar landat på att studiebidraget höjs med 15 kronor och 50 öre. Missa inte heller KAS sammanställning.
Media: Aftonbladet | Expresen | Centerpartiet | SACO |
Andra har också skrivit intressanta grejer om regeringen, samhälle, politik, alliansen,
______________________________________________________
Man tar alltså 390 kronor i lån - och får ut 317.
Därefter bör det uppenbara påpekas - valfläsk. Eftersom det rör sig om en permanent höjning och inte en höjning för att stimulera ekonomin, så är det märkligt att pengarna inte fanns under överskottstiderna, men nu plötsligt finns tre år efter att regeringen tillträtt lagom till sista budgeten innan valet. Man hade pengarna hela tiden, men delar inte ut dem förrän nu - det är precis som med polisen och med de kommunala anslagen - under tiden har studenterna haft de kärvt. Många som fick löftet har dessutom hunnit studera klart, eller hoppat av på grund av en undermålig ekonomisk situation.
Beträffade det finansiella läget hade höjda studiemedel varit lätt att få med i det krispaket man presenterade förra hösten. Att ge studenter pengar är en effektiv metod eftersom de inte sparar sina slantar utan spenderar rubbet - vilket ökar efterfrågan på arbete. Men av valtekniska skäl har man valt att vänta.
Slutligen måste man titta på vallöftena. Moderaterna är de enda som levererat mer än de lovat - de lovade noll kronor i höjning. För övrigt lovade folkpartiet 400 kronor, centerpartiet 500 kronor och lika delar lån och bidrag, samt kristdemokraterna som utlovade en höjning på inte mindre än 1.300 kronor. Deras höga svansföring tycks nu ha försvunnit.
Uppdatering: TCO har tittat närmare på höjningen och konstaterat att man efter höjningar och sänkningar landat på att studiebidraget höjs med 15 kronor och 50 öre. Missa inte heller KAS sammanställning.
Media: Aftonbladet | Expresen | Centerpartiet | SACO |
Andra har också skrivit intressanta grejer om regeringen, samhälle, politik, alliansen,
______________________________________________________
28 kommentar:
Förstår inte. Prisbasbeloppet är ju kopplat till prisnivåer. Att prisbasbeloppet sjunker betyder att saker borde vara billigare och att man får ut mer för sina pengar???
Vi i centerpartiet skulle fått igenom vår höjning om vi satt ensamma i regeringen! Nu styr M rätt mycket och vi får vara glada att vi fick igenom 78% av höjningen.
Det har du bannemej rätt i. Det råder således deflation.
du valde att köra "men sossarna då"-argumentet så jag blev så illa tvungen att radera kommentaren. tråkigt för den hade ju en del substans.
Bra att det satsat på studenterna. Det är en del i slaget om medelklassen som både regering och opposition så gärna vill vinna. Man kan säkert pressa fram ännu mer pengar till studenterna utan att höja skatten genom att man skär ned på utgifter till någon mindre prioriterad grupp.
George J
Tramsigt att man inte får kritisera vad som hände under 90-talet. Det är ju faktiskt så att studiemedlet har minskat i värde just då och fram tills nu. Endast smärre justeringar har gjorts på vägen, bl.a. 2006.
Den här höjningen som görs nu är rätt lagom, men jag skulle helst se ett differentierat lånesystem med lån efter behov vilket skulle gynna utsatta grupper och dem som studerar i storstäderna. I Umeå lär det inte vara några som helst problem för genomsnittsstudenten att klara sig efter den här höjningen.
Jag vill också se att prestationskraven höjs från dagens 75% till 90% för samtliga studenter och då baserat på sammanlagda antalet poäng och inte på årsbasis. Detta skulle öka genomströmningen.
Problemet är att studentorganisationen Sveriges förenade studentkårer kräver generella höjningar och inte ser till individens behov. Detta hämmar debatten kraftigt.
/Dr Dexter
Men jag förstår fortfarande inte vad du menar. På vilket sätt tar man 390 kr i lån och får ut 317? Man får väl även fortsättningsvis en krona för varje krona man lånar? Dvs man tar 317 kr i lån och får 317 kr i handen.
Studiemedlet går från att vara Z=X+Y där X är lån och Y är bidrag, till att vara Z+350=X+317+Y+33. Eller?????
Då tar man ju 317 kr mer i lån och får 350 kr mer i handen??
Regeringen skjuter väl egentligen inte in några pengar alls? Man räknar väl kallt med att folk som glömmer att betala i tid samt expeditionsavgifter skall finansiera hela beloppet. Det ger ju två intressanta aspekter/scenarion:
1. Om det i teorin blir så att människor blir mycket mer noggranna med att betala låneavin i tid - hur finansieras då höjningen?
2. Känns det moraliskt/etiskt riktigt att finansiera den här höjningen utifrån en "straff"avgift?
I teorin skulle man t.ex. kunna höja expeditionsavgiften till 500:- och sedan låta alla med studieskulder som är återbetalningsskyldiga finansiera en höjning på ytterligare 400:-. Det som är fint är också att man höjer lånedelen och inte bidragsdelen.
@Erik, Vet inte vad du grundar det du skriver på. Har inte hört något om ökade expeditionsavgifter. Regeringen höger studiemedlen ett år då vi har nollinflation och ökat antal studenter. Det kommer kosta mer med studenter nästa år.
Visst är stor del lån... Men kanske är det bättre att människor får låna till sin utbildning och betala lägre skatt efteråt än att man ska få bidrag till att studera. Det blir till exempel mer rättvist för de som flyttar utomlands efter studierna!!! De bör vara med och bidra till vårt högskolesystem även om de bor i lågskatteländer!!!
@centerpartist
Jag är inte riktigt med på ditt resnoemang, jag har bara gått på debartartikelns poäng att höjningen på 430 kronor efter justeringen av prisbasbeloppet i själva verket kommer röra sig om 350 kronor. tar man bort bidragsdelen får man 317.
@centerpartist: Om du läste debattartikeln så kanske det skulle kännas med meningsfullt för både dig och andra att debattera: "Reformen finansieras i hög grad av höjda expeditions- och påminnelseavgifter för dem som inte längre studerar. Expeditions- och påminnelseavgifterna har varit oförändrade sedan 1990-talet. Expeditionsavgiften höjs från 100 kronor till 120 kronor per år och påminnelseavgiften från 120 kronor till 200 kronor."
@Björn, du skriver "Man tar alltså 390 kronor i lån - och får ut 317".
Men man tar ju 317 kr i lån och får ut 317? Vad missar jag??
@Erik, tack, missade helt den biten. Har inte läst just debattartikeln utan bara nyheter om det hela.
Men inte kan dessa marginella avgiftshöjningar räcka för att finansiera reformen?? Det låter som att Björklund och Krantz överdriver hur mycket pengar de kan dra in på höjda avgifter. Det känns mer som att de vill visa hur batongliberala de är. Förseningar ska kosta! :D
Jo visst kan vi finansiera det mesta genom straffavgifter - skatter kallas det visst när andra partier gör det. Hursomhelst, vi kan höja trängselavgiften med 20 spänn per passering också eller höja alla handläggningsavgifter med 50:-, frågan är vad som är rimligt och vilka effekter det får. Det är ju rätt enkelt för regeringen att höja avgifter och straffbelopp på det här sättet och sedan peka på att man får mer pengar. Dessutom, pengarna man får in från avgiftshöjningen blir ju inte samma pengar som sedan betalas ut i lån. Det känns som att det också finns en lucka för regeringen att faktiskt tjäna på det här.
@Erik, det var just beloppen jag ställde mig frågande till. 20 kr per person med studiemedel, ja, visst det blir några kronor. Förseningar, kanske ger i snitt 30 kr per person och år? I såna fall är det kanske 50 miljoner per år. Det täcker ca 60 000 studenters ökade studiemedel och vi har uppemot 300 000 studenter.
Modern matematik från Björklund om det är större delen av kostnaderna! Fast jag kanske har fel om hur många som slarvar med betalningen!
Jo, saken är också den att varför är det dem som betalar tillbaka lån som skall finansiera detta och inte alla?
Summorna är egentligen sak samma.
@Erik, fast summorna är ju så små att det snarare rör sig om en uppjustering för inflation... Sådär jättedramatiskt tycker jag nog inte att de där 20 extra kronorna jag får betala årligen är (siktar på att inte vara försenad med några betalning ;). Jag ställer hellre upp och betalar 20 kr årligen än att det spär på statsskulden ytterligare. Men enligt mina beräkningar ovan skulle ökningen behövt vara 200 kr för att det skulle gått jämnt upp!
Saken är väl att allting som utlovas också måste finansieras. Det spelar liksom ingen roll om det är skola, omsorg eller infrastruktur. Jag struntar väl egentligen i 20:- extra jag med, men frågan är varför bara människor med studieskuld skall finansiera höjningen? Om man inte har råd att göra den då får man prioritera bort den. Att höjningen kommer just nu känns väldigt billigt.
Som du säger - vad händer om inte ekvationen går ihop? Varifrån skall regeringen i så fall ta pengarna? Då blir det förmodligen att spä på statsskulden.
@Erik, jo, men i och med att avgiftsökningarna bara täcker typ en femtedel blir det ju som du vill - alla är med och betalar studiemedelshöjningen. Avgiftsökningen är piss i sjön.
Jag blir beklämd när jag ser diverse studenter som klagar på dagens studiemedelshöjning. Se till att göra en ordentligt budget och dra ner på utgifterna. Att dela lägenhet kan kanske vara tvunget och det är det många som gör. Det nämns att studenterna skulle behöva 900 kronor mer, vilka studenter pratar man egentligen om? Kostnadsläget varierar kraftigt över landet och i mindre städer räcker dagens studiemedel mycket långt. Generella höjningar löser inte problemen, fram för ett diversifierat lån efter behov!
/Dr Dexter
Rätt talat Dexter har de inte vett at hålla i pengarna eller ha rika föräldrar ska de baske mig inte studera heller och kan man inte göra en budget så borde man få bära dumstrut.
Tacka vet jag våran Allians där görs det en riktig budget och neddraginingar när pengarna inte räcker till.
Forza Allianza
Det är i alla fall bra att ett av utspelen har med finansieringen.
Annars så har vi ju på senare tid sett utspel om satsningar på polis och skattesänkningar men inget sätt att finansiera det.
För dom kommer väl inte med ofinansierade populistiska utspel? ;)
/Daniel A.
Nu måste ni väl ändå vara nöjda på Studentbacken i Uppsala?
För Björn, du har ju lovat att konsumera upp varenda krona så fort det går - eller hur?
Håll nu detta löfte så gör multiplikatoreffekten att det mesta kommer tillbaka i Borgs kassa igen. Kretsloppet är slutet.
Dagens ungdom är förvekligad av allt välstånd och daltande.
En samling slackers i olika åldrar.
Dom skulle ha varit med på Karelska näset under Finska Vinterkriget då hade dom nog inte klagar så mycket.
Det som är irriterande är väl att vi studenter i slutändan bekostar det valfläsk som alliansen prackar på oss, jag hade personligen klarat mig utan 350kr mer i lån och jag tänker då inte tacka någon för pengar jag själv kommer betala tillbaka i slutändan iaf.
Man föreslår en höjning av studiemedlen till en kostnad av 518 miljoner kronor. Detta ska göras inom kostnadsramen. Allt ska betalas inom systemet vilket innebär att studenterna i stort sett betalar sina höjda studiemedel själva.
Det sker genom minskade bostadsbidrag, höjda administrativa avgifter, slopade avskrivningsmöjligheter för de som måste slutföra sina gymnasiestudier innan högskolestudierna och utbetalningar i efterskott av studiemedlen.
Det är bara pinsamt att kalla detta för en höjning.
Sethson: Givetvis är det en höjning för dem som behöver det. Att tala om något annat är ju bara ren lögn. Sen till studenternas situation: Bekvämlighet kostar och många studenter vill inte längre bo i korridor utan hellre i ettor med ett eget kök. Detta kostar. Sådan har iaf utvecklingen i Umeå varit. Det går mycket väl att leva på 8000 kr som student. Det handlar om att leva snålt, dela lägenhet med andra eller bo i korridor, cykla istället för lokaltrafik, laga all mat själv osv.
/Dr Dexter
Hej!
Saco har skrivit om det här problemet och de visar på att vi idag har ett studielånesystem som har blivit till en studielånefälla
för allt fler.
Detta beroende på att alltfler av de som söker jobb inte får något jobb oavsätt hur hårt de anstränger sig.
Jag har kollat upp det här genom att fråga runt bland många personer som jag känner och i princip ingen har lyckats få jobb vare sig före, under eller efter sin utbildning. Många av dessa har gått något av de teoretiskt tunga samhällsvetenskapliga programmen, vilket ju kan vara en förklaring.
Men, man skall inte dra alla över en kam. Det kan ju också vara så att vissa sorteras bort därför att
de någon gång i sitt liv bott utomlands. forskning som presenterats av den tyske sociologen Ulrich Beck visar på att det blir allt vanligare att de som flyttat ut från sitt hemland under en period för att senare flytta tillbaka, ofta leder till att man sorteras bort från arbetsmarknaden därför att arbetsgivarna har enorma fördomar om dessa människor.
Så jag tycker istället för att bara prata strunt, så tycker jag
man skall ta sig en funderare på
vad händer med de som hela tiden
sorteras bort när de söker jobb och som sitter fast i studielånefällan mot sin vilja.
Dvs, finns det andra förklaringar som gör att vissa av de som har investerat i en högre utbildning bemöts med direkt bortsortering när de söker jobb, vilket gör att
de därför aldrig ens kan börja betala tillbaka sitt studielån.
Tex så har Svenskt Näringsliv visat med sin rapport "Akademi eller verklighet" att de utbildningar med dålig samverkan med näringslivet/arbetsmarknaden i princip aldrig kommer att komma in på arbetsmarknaden därför att näringslivet tycker inte att dessa personer är anställningsbara.
Men, vart skall de då ta vägen om arbetsgivarna inte vill ha dem någonstans. Socialen är ju inte rätt plats.
Inte undra på att alltfler väljer att utvandra/emigrera till länder där den här fruktansvärda människosynen inte finns utan där man istället vill ha just samhällsvetare, tex Australien, Kanada och Amerika.