ARBETSLÖSHET. Gårdagens inlägg om att 70.000 ny jobb omöjligen kan ha skapats på grund av regeringens skattesänkningar har fått viss uppmärksamhet. Regeringens siffror ifrågasattes som närmast fantasier, men ponera att det stämmer. Vad skulle det innebära? Skulle det vara ekonomiskt försvarbart?
Man säger sig från regeringshåll ha skapat 70.000 jobb, och hänvisar till en promemoria [pdf] man själv gjort, som går stick i stäv med de bedömningar som gjorts av Finanspolitiska Rådet [pdf], de stora bankerna och Konjunkturinstitutet [pdf].
Men som sagt, låt oss anta att regeringens skattesänkningar har skapat 70.000 jobb. Till en kostnad av 66 miljarder (40+11+15). Varje arbetstillfälle går då alltså loss på närmare en miljon. Anställer man i offentlig sektor hade kunnat bli dubbelt så många jobb för samma pengar, och således fler skattebetalare och så vidare.
Förutsatt att 70.000 är en korrekt siffra, det vill säga. I regeringens egna beräkningar finner man dessa 70.000 jobb under "långsiktiga effekter", och skattesänkningarnas långsiktiga effekter kan knappast sägas ha kommit igång, allra minst den senaste som trädde i kraft i och med vårbudgeten.
Tittar man på kortsiktiga effekter i samma tabell så finner man att skattesänkningarna ska ha gett 20.000 nya jobb, något som liggar närmare vad Konjunkturinstitutet hävdar.
Vad konjunkturinstituet säger är att skattesänkning 1 och 2, alltså 51 miljarder kronor, kan ge en ökning av efterfrågan på arbete med 0,3%, alltså någonstans runt 12.000 jobb. Men den siffran är Konjunkturinstituets långsiktiga, och bedömningarna är till råga på allt är "mycket osäkra och de kvantitativa uppskattningar som presenteras ska ses mot denna bakgrund." [min kursivering]
Alltså: frågar man någon annan än regeringen själv hur många jobb som skapats får man i bästa fall svaret "jag kan inte säga säkert, men någon gång i framtiden kan det kanske bli 12.000 jobb" (+ ca 3.500 jobb för skattesänkning 3). Alltså runt fyra miljoner kronor per jobb, eller åtta gånger så dyrt som att anställa till skälig lön.
Bankerna och Finanspolitiska Rådet har dock inte lyckats hitta några 16.500 jobb utan sätter siffran på runt 0.
Andra har också skrivit intressanta grejer om regeringen, samhälle, politik, alliansen,
______________________________________________________
Man säger sig från regeringshåll ha skapat 70.000 jobb, och hänvisar till en promemoria [pdf] man själv gjort, som går stick i stäv med de bedömningar som gjorts av Finanspolitiska Rådet [pdf], de stora bankerna och Konjunkturinstitutet [pdf].
Men som sagt, låt oss anta att regeringens skattesänkningar har skapat 70.000 jobb. Till en kostnad av 66 miljarder (40+11+15). Varje arbetstillfälle går då alltså loss på närmare en miljon. Anställer man i offentlig sektor hade kunnat bli dubbelt så många jobb för samma pengar, och således fler skattebetalare och så vidare.
Förutsatt att 70.000 är en korrekt siffra, det vill säga. I regeringens egna beräkningar finner man dessa 70.000 jobb under "långsiktiga effekter", och skattesänkningarnas långsiktiga effekter kan knappast sägas ha kommit igång, allra minst den senaste som trädde i kraft i och med vårbudgeten.
Tittar man på kortsiktiga effekter i samma tabell så finner man att skattesänkningarna ska ha gett 20.000 nya jobb, något som liggar närmare vad Konjunkturinstitutet hävdar.
Vad konjunkturinstituet säger är att skattesänkning 1 och 2, alltså 51 miljarder kronor, kan ge en ökning av efterfrågan på arbete med 0,3%, alltså någonstans runt 12.000 jobb. Men den siffran är Konjunkturinstituets långsiktiga, och bedömningarna är till råga på allt är "mycket osäkra och de kvantitativa uppskattningar som presenteras ska ses mot denna bakgrund." [min kursivering]
Alltså: frågar man någon annan än regeringen själv hur många jobb som skapats får man i bästa fall svaret "jag kan inte säga säkert, men någon gång i framtiden kan det kanske bli 12.000 jobb" (+ ca 3.500 jobb för skattesänkning 3). Alltså runt fyra miljoner kronor per jobb, eller åtta gånger så dyrt som att anställa till skälig lön.
Bankerna och Finanspolitiska Rådet har dock inte lyckats hitta några 16.500 jobb utan sätter siffran på runt 0.
Andra har också skrivit intressanta grejer om regeringen, samhälle, politik, alliansen,
______________________________________________________
18 kommentar:
Någon global depression räknats in?
@Anonym 4:15 : Räknats in i vaddå?
66/70 ger väl samma kvot oavsett om världen befinner sig i en hög- eller lågkonjunktur?
Offentlig sektor är förvisso viktig. Men att försöka hålla sysselsättningen uppe genom offentliga jobb är inte en väg som bär framåt. Jobb i privata sektorn finansierar offentliga sektorn. Alltså är det viktigt att skapa jobb i privat sektor bland annat FÖR att offentlig sektor ska leva vidare. Att försöka sig på det omvända är svårt.
Vidare betyder inte osäkerheten kring antalet jobb som skapats att noll jobb skapats. Det är två olika saker att säga "noll jobb" eller "vi vet inte".
Personligen tror jag politiker har en ytterst begränsad förmåga att skapa riktiga långsiktiga jobb. Däremot kan politiker skapa förutsättningar genom ett skattesystem som premierar arbete framför bidrag. Det är angeläget redan nu då det kommer att bli fler som går i pension kommande år och färre som befinner sig i arbetsför ålder.
Dessutom är hela debatten om skattesänkningarna förvridna.
För det första handlar det om någon enstaka %-enhet av totala skatteintäkterna och det är knappas något som "monterar ned" den offentliga sektorn.
För det andra kan man ju verkligen fråga sig om skattenivån innan 2006 var "optimal" - vad är det som säger att just exakt den nivån var den bästa för Sverige och att vi måste sträva tillbaka dig?
För det tredje tycker jag det är rätt att alla, framförallt de med lägre inkomster, får behålla en större den av sin lön och själva kunna bestämma över. Någon form av rättviseargument alltså, att man själv får behålla en större del av det värde som det egna arbetet genererar.
Den skattenivå som fanns när den nuvarande regringen tillträdde innebar att våra var högst i världen.
Det var knappast optimalt.
När det gick som bäst för Sverige och då vi var raketen och stjärnan på uppåtgående i alla internationella jämförelser över levnadsstandard vilket var på 1950 och 1960 talet.
Då hade Sverige lägre skatter än snittet i OECD.
Det kan vara ett bra mål att Sveriges skatttryck ska vara under OECD:s snitt.
Ute i kommnerna finns mycket att göra för där slösas det uppenbarligen rätt frisk med allmäna medel
Bra att skatterna sänks. Den viktigaste integritetsfrågan är ju att du får behålla huvuddelen av se pengar du jobbar ihop.
Och när valrörelsen kommer igång kommer Alliansen (alltså M) att hävda att man har en bättre välfärdspolitik än de rödgröna
( För alla?). Men om man nu hela tiden sänker skatterna leder det till ökade klyftor, där sjuka och arbetslösa får betala.
Eller det som jag kallar det hela. Ren egoistpolitik!
Åk till en förort och fråga ungarna om de vill att det skall finnas mötesplatser? Kultur är inte en kostnad utan en investering..
Johan:
Men jösses. Skatten ska sänkas en smula. Det handlar inte om en avveckling av staten. Sjukersättningen och a-kassan rörs inte.
Kultur är för övrigt främst en kommunal fråga. Gnäll på dina lokala politiker, inte Reinfeldt.
@Jonas: Kultur ingår inte i en kommuns lagstadgade åtaganden, har du missat Idegaaaaaaaaaaaaaard helt?
Så det är Reinfeldt som det ska gnällas på.
Vidare:
Hur mycket har a-kassan redan sänkts och hur mycket har sjukförsäkringen rörts för att ge utrymme för skattesänkningar?
Skattesänkningarna har ingen annan finanspolitisk effekt annat en att just nu skapa ett budgetunderskott. Däremot gör moderatregeringen sken av att effekter för att kunna genomföra en rent ideologisk skattesänkningsfetischism!
Det är ävenså märkligt att ingen av skattesänkningsfejorna på den här bloggen kunnat påvisa någon annan positiv effekt av skattesänkningarna annat än att de möjligen själva kan köpa sig en kartong grobiannöl extra. Om det nu är som ni överslätande säger att det bara rör sig om några procent, kom igen och håll käft när skatten höjs för att betala underskotten! Det är ju bara nån procent och inte fan hamnar ni på fattighuset för det!
Anselm:
Att det inte är lagstadgat betyder inte att det inte är deras uppgift. Är det lagstadgat att man ska säga "tack" när man får en gåva? Kommuner sköter merparten av kultursatsningarna i det här landet.
Budgetunderskottet beror inte på att skatten sänks, utan på att färre betalar skatt samt att kostnaderna för bidrag ökar. Dvs med en högskattepolitik med hög a-kassa skulle vi ha _ännu_ större underskott.
@Jonas: Staten har t.om. ministrar som sköter kultur. Kommunernas kulturbudget sträcker sig oftast till vad som täcker biblioteksväsendet. Och jämför du att vara artig med statliga och kommunala åtaganden är du ute med Olle och cyklar i diket.
Sen skriver du "Budgetunderskottet beror inte på att skatten sänks, utan på att färre betalar skatt samt att kostnaderna för bidrag ökar. Dvs med en högskattepolitik med hög a-kassa skulle vi ha _ännu_ större underskott." Läser du igenom vad du skriver eller...?
Om fler betalar mindre i skatt oavlåtet om man betalar mindre genom att man blivit arbetslös eller om man fått skattesänkning så skapar det lik förbannat underskott. Om a-kassan var högre skulle det dessutom enligt all logik komma in mer skattepengar. Samma sak om man inte genomför skattesänkningar. Bättre får du allt prestera!
Anselm:
Kommuner har stor rätt att välja vilken verksamhet de ska ha. De binds inte av lag först och främst, de binds av vad väljarna vill ha. Detta var vad jag försökte få sagt.
Ja, jag läser vad jag skriver. Högre a-kassa leder till större budgetunderskott i lågkonjunktur, då merparten av a-kassan finansieras av skattepengar. De uteblivna skatteintäkterna blir dessutom större när skattesatsen är hög.
Det låter som att du tror att a-kassan är självfinansierande, men det är den inte.
A-kassorna var självfinansierade fram till 2006. Därefter gjordes systemet om av högerregeringen för att de skulle kunna plundra dem på stålar till skattesänkningar. Så gör banditregeringar.
Nej, simsalablunder. A-kassorna var i än högre grad skattefinansierade före 2006. Självfinansieringsgraden ökade i och med reformen.
Eftersom du tycks vara främst intresserad av att misstolka allt jag skriver och vräka ur dig "högerdräng!" så många gånger som möjligt tänker jag sluta diskutera med dig från och med nu.
Nej.
Arbetsgivaravgiften är ett löneutrymme som löntagare avstår och som finansierade arbetslöshetsförsäkringen. Inom den ramen var försäkringssystemet självfinansierat. Staten sköt inte till övriga medel. 2006 började plundringen av de självfinansierade a-kassorna. Unket var det, unket är det.
Björn säger:
Enligt vad som framkommit sent omsider så syftar regeringens skattesänkningar/jobbskatteavdrag endast till lägre lönekostnader. Detta förklaras på så vis att om vi "dumma" arbetare får mer i plånboken skall vi inte märka att bruttosumman är lägre på lönespecen.
Detta tjänar arbetsgivaren på, löntagaren och nota bene staten förlorar på detta. Löntagaren får lägre bruttolön som socialförsäkringarna baseras på, och blir du sjuk stackars liten får du betala mer i skatt på din sjukersättning som ju också blivit mindre. Staten tappar intäkter på arbetsgivaravgiften, men det skiter pappa staten i.
Om nu lönerna pressas ner riskerar vi att få samma situation som i USA, där alltså lönerna inte hängde med uppgången i den finansiella sektorn och orsakade den kris vi nu sitter i.
Kom igen nu kära kommentatorer, det är dags att sluta vara papegojor och tänka lite översiktligt