SIFFROR. Statsminister Fredrik Reinfeldt förklarade idag att i sitt tal i Vaxholm att sänkningen av inkomstskatten har gett 70.000 jobb, vilket gör den till det mest effektiva sättet att skapa jobb. Hur ligger det egentligen till med detta? Och vad säger regeringens egna dokument? Vid närmare granskning visar det sig att 70.000 jobb får man bara ihop om man räknar in de långsiktiga effekterna av inkomstskattesänkningarna. Förutsatt att regeringens siffror stämmer, det vill säga.
Påståendet är baserat på en purfärsk Promemoria [pdf] från Regeringskansliet från i morse med den från socialademokraterna plankade valparollen "jobben först", som i sin tur inte är baserad på egentligen något alls. Denna promemoria räknar dessutom på långsiktiga effekter på de inkomstskattesänkningar som gjorts. Tabellen ser ut som följande:
70.000 kan tyckas en smula klent. Men nedjusteringen har pågått länge. I valrörelsen talade man om 1,5 miljoner människor som inte gick till jobbet. Dagen efter valet var det 300.000 jobb man ville skapa, året därpå sade man sig ha skapat 180.000 av dessa, men det var innan steg 3 av skattesänkningen hade trätt i kraft. Nu är siffran alltså nere på 70.000, men som granskningen visar egentligen på runt 20.000, eller ifall hela den långsiktiga effekten trätt i kraft, 70.000.
Förutsatt att finansdepartmentets siffror stämmer, det vill säga. Det finns goda skäl att tro att de inte gör det, ett skäl är att man inte anger några källor. Konjunkturinstitutet räknar [pdf] med att efterfrågan på arbete ökat med 0,3% till följd av skattesänkningarna i stegen 1-2, dock är detta förenat med "stor osäkerhet". Finanspolitiska rådet har inte kunnat se att arbetslösheten skulle minska [pdf] till följd av skattesänkningarna 1-3 och bankernas ekonomer tillskriver minskningen av arbetslösheten som pågick tidigare helt och hållet konjunkturläget.
Dessutom tillägger statsministern i sitt Vaxholmstal att 300.000 människor blivit av med jobben det senaste året. Det borde i dagsläget alltså vara runt 1,8 miljoner människor som inte går till jobbet, eller sammanlagt 3,3 miljoner arbetstillfällen färre än alliansen gick till val på.
Fantastiskt vad man kan göra med siffror.
Media: Aftonbladet | DN (1) | DN (2) | DN (3) | SvD (1) | SvD (2) |
Andra har också skrivit intressanta grejer om regeringen, samhälle, politik, alliansen,
______________________________________________________
Påståendet är baserat på en purfärsk Promemoria [pdf] från Regeringskansliet från i morse med den från socialademokraterna plankade valparollen "jobben först", som i sin tur inte är baserad på egentligen något alls. Denna promemoria räknar dessutom på långsiktiga effekter på de inkomstskattesänkningar som gjorts. Tabellen ser ut som följande:
| Steg 1-3 | Steg 4 (5 mdr) | Steg 4 (10 mdr) | Steg 4 (15 mdr) | |
| Nya jobb: kort sikt | 20.000 | 1.500 | 3.000 | 4.000 |
| Nya jobb: lång sikt | 70.000 | 3.500 | 10.000 | 20.000 |
70.000 kan tyckas en smula klent. Men nedjusteringen har pågått länge. I valrörelsen talade man om 1,5 miljoner människor som inte gick till jobbet. Dagen efter valet var det 300.000 jobb man ville skapa, året därpå sade man sig ha skapat 180.000 av dessa, men det var innan steg 3 av skattesänkningen hade trätt i kraft. Nu är siffran alltså nere på 70.000, men som granskningen visar egentligen på runt 20.000, eller ifall hela den långsiktiga effekten trätt i kraft, 70.000.
Förutsatt att finansdepartmentets siffror stämmer, det vill säga. Det finns goda skäl att tro att de inte gör det, ett skäl är att man inte anger några källor. Konjunkturinstitutet räknar [pdf] med att efterfrågan på arbete ökat med 0,3% till följd av skattesänkningarna i stegen 1-2, dock är detta förenat med "stor osäkerhet". Finanspolitiska rådet har inte kunnat se att arbetslösheten skulle minska [pdf] till följd av skattesänkningarna 1-3 och bankernas ekonomer tillskriver minskningen av arbetslösheten som pågick tidigare helt och hållet konjunkturläget.
Dessutom tillägger statsministern i sitt Vaxholmstal att 300.000 människor blivit av med jobben det senaste året. Det borde i dagsläget alltså vara runt 1,8 miljoner människor som inte går till jobbet, eller sammanlagt 3,3 miljoner arbetstillfällen färre än alliansen gick till val på.
Fantastiskt vad man kan göra med siffror.
Media: Aftonbladet | DN (1) | DN (2) | DN (3) | SvD (1) | SvD (2) |
Andra har också skrivit intressanta grejer om regeringen, samhälle, politik, alliansen,
______________________________________________________
72 kommentar:
3.3 miljoner? Kanske läge att räkna en gång till? Eller ville på allvar ha negativ arbetslöshet. :P
För övrigt sjönk arbetslösheten efter att regeringen tillträdde, så siffran 1.8 miljoner stämmer inte heller. Det ligger på 1.6-1.7 miljoner tippar jag (det var 1.59 miljoner i mars, har jag för mig).
Jag håller dock helt med om att regeringen överdrivit hur mycket jobb de klarat av att skapa.
Jag skulle tro att det landar på en sisådär 70000 nya jobbcoacher och det är inte illa.
Alla måste lära sig skriva CV,"lysnna på sin inte orkester" och "sätta sig själv i förarsätet" arbetssmitarna ska inte tro att de bara kan sitta och räkna pengar hemma.
Pengar som borde gå till skattesänknigar för oss välbeställda.
Helt bisarrt att de vågade påstå att 1,5 miljoner människor var arbetslösa i Sverige 2006...
Youbi:
Det sa de inte. De sa att "utanförskapet" var så stort, vilket med deras definition stämde.
Vaddå fantiserar!
Regeringen ljuger och trixar....
De gjorde det i valrörelsen och de gör det nu.
Jonas:
Ja, de sa att vi hade ett stort utanförskap men de nämnde också i förbiparten "varje dag saknar 1,5 miljoner svenskar ett arbete att gå till" i sin valreklam.
Nämner man ett antal i arbetslöshet/utanförskap som politiskt redskap så förutsätter man att dessa ska få jobb/bryta utanförskapet.
Läsning om utanförskapet:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/fortsatt-minskning-av-bidrag-1.932187
Dvs det har minskat under alliansregeringens första år och ökar nu naturligtvis pga finanskrisen.
Robban:
Ja, jag tycker att de överdrev. Samtidigt som regeringen underdrev problemet. Tyvärr förväntar man sig att politiker ska putsa siffror.
Men den exakta siffran (1 miljon?) var ändå inte avgörande för vilka slutsatser man drog av läget.
Jag tror inte att någon i praktiken tror att 240:- kronor mer per vanlig arbetare skall bidra till att skaffa fram flera jobb.
Däremot får vi se hur pass många som går på denna nit om att nu få 240:- kr mer i månaden , om de bara visste att högavlönade fått över 5000:- mer per månad med de skattesänkningar som varit de senaste två åren.
helt plötsligt känns det här pratet om rättvisa ganska löjligt.
"Jag tror inte att någon i praktiken tror att 240:- kronor mer per vanlig arbetare skall bidra till att skaffa fram flera jobb."
Ungefär samma sak som att säga att tio miljarder i statskassan inte är så mycket...
240 kr per arbetare = 10 miljarder kronor ÄR MYCKET PENGAR och GÖR SKILLNAD.
Vidare har högavlönade inte fått 5000 kr i skattesänkningar. Rent påhitt. Källkritik, någon?
Nej 240:- kronor per arbetare gör ingen skillnad eftersom det är för lite per person , den enda skillnaden som görs är att klyftorna mellan de som tjänar mest och de som tjänar minst ökar ännu mera.
240:- bidrar inte alls till att skaffa fram mer jobb , det bidrar bara till ökade klyftor.
5000:- och mer känner jag många som fått, fast då talar vi om de ursprungliga moderata kärnväljarna som är taxerade för strax över 1 miljon om året.
det är dessa som tjänar mest på denna politik.
Du kan själv se hur mycket de borgerliga skattesänkningarna gynnar höginkomsttagare om du tittar på http://www.jobbskatteavdrag.se/
240 kr per arbetare, lågavlönad som högavlönad, bidrar _inte_ till att öka klyftor. Pengarna kommer att konsumeras och skapa jobb. Vem har egentligen lurat alla vänstermänniskor att alla skattesänkningar är av ondo?
Att du "känner" människor som fått 5000 kr i sänkt skatt var ett lustigt argument. Det kan faktiskt inte betyda något annat än att du har låtsaskompisar, eftersom ingen verklig människa fått sin löneskatt sänkt med 5000 kr i månaden.
Vad är det som driver svenska jobb? Inte är det detaljhandeln inte, så inhemsk efterfrågan påverkar inte. Denna tes har inte ens bevisats fungera i länder som säger sig ha konsumenternas handel/efterfrågan som drivkraft.
Hur som helst är över 100 miljarder för tom 70 000 jobb väldigt dåligt om det nu hade varit för att dessa jobb hade blivit till.
Men det var klart sedan långt innan de blev valda att de skulle ha fler arbetslösa 2010 än 2006. Därför rimmade alltid deras talande om arbetslösa extra illa. Även om man inte räknade med bubblorna så visste vi att en lågkonjunktur skulle ha slagit in och tagit effekt lagom till valet 2010. Arbetarpartiets dröm är uppfylld. De som står utanför arbetsmarknaden har sämre möjligheter och deras egna kärnväljare blev av med sin fastighetsskatt och förmögenhetsskatt, och får mer till lyxkonsumtion. Miljarderna har inte hamnat hos låg / medelinkomsttagarna.
re Jonas : nu är du ute på väldigt hal is och saknar totalt substans i det du skriver , titta på USA med deras låga skatter.
50 miljoner helt utan sjukvård och stora klassklyftor , det är precis likadant i alla lågskatteländer med svag offentlig sektor , det är ju fakta och inget du kan låtsasprata dig bort från.
Självklart skapar skattesänkningar ökade klassklyftor när de högavlönade får störst skattesänkningar sammtidigt som sjuka , pensionärer och sjukpensionärer inte får någon del av skattesänkningen.
Eller trodde du att klyftorna minskade om de svagaste grupperna i samhället fick mindre pengar , på vilket sätt menar du att fattigdom bidrar till minskade klyftor ?
Det finns fullt med verkliga människor som fått nästan 5000:- i jobbskatteavdrag - läs TAXERINGSKALENDERN och sluta uttala dig som om du vore ett barn.
Promemorian borde getts titel "Skattesänkningarna först".
Härligt att Sverige är på väg åt rätt håll. Minskat utanförskap och sänkta skatter. Chanserna för fortsatt borgerlig regering är ju relativt goda eftersom Mona och co vägrar ta hjälp av SD för att fälla den sittande regeringen och m.a.o. har Alliansen alla chanser i världen att fortsätta det systemskifte som sker i Sverige som vi frihetsälskare så länge eftersträvat.
/Dr Dexter
dexter : på vilket sätt menar du att utanförskapet minskar med sänkta skatter för de som arbetar ?
Och vad är din definition för utanförskap ?
Marcus:
Varför blandar du in USA? Ingen har föreslagit att vi ska avskaffa vår offentligt finansierade vård. Jag ser ingen poäng att diskutera USA när det handlade om att sänka skatten med 250 kr i Sverige.
Jag har läst taxeringskalendern. Ingen har fått 5000 kr i sänkt löneskatt per månad. Jag upprepar: Ingen.
Petter:
Du har rätt i att svensk ekonomi inte främst drivs av inhemsk efterfrågan. Men ökad inhemsk konsumtion skapar i viss mån jobb. Alltså bör man vara försiktig i sina prognoser, vilket regeringen också är. (jfr med sossarna som godtyckligt lovade 4% arbetslöshet utan någon egentlig plan att komma dit)
Däremot har du fel om var pengarna hamnat. Jobbskatteavdraget har gynnat alla arbetande samhällsgrupper.
Att sänka skatten betyder heller inte att pengar som egentligen tillhör staten försvinner. Det betyder att pengar som egentligen tillhör folket stannar hos folket. Så länge man inte behöver skära ned i viktiga välfärdfunktioner för att genomföra skattesänkningar kan de motiveras med rena rättviseargument. Folket ska ha rätt till lönen de arbetat ihop, inte politikerna!
Marcus:
Varför länkar du till en sida som klart och tydligt visar att jobbskatteavdraget som mest ger ca 1500 mer per månad och påstår i nästa andetag att folk får 5000 kr mer? Jag förstår faktiskt inte logiken i detta.
Jonas : för att sidan jag länkar till inte alls visar på max 1500 per månad , prova själv och skriv in en lön på tex. 100000 i månaden och se vad som händer !
men låt säga att jobskatteavdraget bara ger 50:- kronor för den som tjänar 1 miljon om året , på vilket sätt bidrar det till att minska klyftorna om vi ser till samhällets svagaste grupper ?
jag kan verkligen inte förstå det.
Om en grupp får en skattesänkning och en annan redan fattigare grupp inte får något alls , hur kan det vara en minskning av klyftorna ?
Menar du att de som sitter i rullstol eller att de utförsäkrade arbetsoförmögna med svåra sjukdomar blir rikare av att höginkomsttagare får mera i plånboken ?
Jag förstår inte logiken.
Marcus:
Jag matar in 10 000 000 (tio miljoner) och får fram ett jobbskatteavdrag på 1515 kr.
Om skatten sänks med lika mycket för alla ökar inte klyftorna.
Du presenterar massa andra konstiga exempel. Givetvis får de som inte får del av en skattesänkning ut något av en skattesänkning, osv. Det är självklart.
Men på vilket sätt ökar klyftorna om alla arbetare får en skattesänkning på 250 kr?
Det roliga är:
1. Att S och V aldrig vill att arbetare ska behålla mer pengar i sin egen plånbok från sin egen lön
2. Om S skulle ge ett bidrag till alla på 250kr, då skulle Alliansfritt bli överlyckliga (?!) om de var i regeringsmakten.
3. Sänkta skatter är bra, det tror jag alla människor som har läst lite ekonomi har fattat, men dessa Sosse arbetsgivaravgifter som knäcker företagen osv är på tok för höga!
Ett jobbskatteavdrag på 1500kr är inte 1500kr mer i plånboken utan 1500kr mindre som skattas, alltså kan man få upp till 2900 kr mindre i skatt. Men sen när är detta allt man gjort.
Egentligen tänkte jag skriva att det inte påverkar nämnvärt, och jag ser inte heller ökad import i tider då vi generar mindre värde som något att eftersträva. Skattesänkningar ger aldrig ökad BNP, men kan ge oss minskat handelsöverskott.
Jonas, staten är inga andra än folket att finansiera det offentliga via gåvor och välgörenhetsorganisationer blir sällan bra eller billigare. Men det är ingen som är emot skattesänkningar utan påståendena om de jobb som skapas. Jobb skapas inte för att det finns pengar (vilket det inte blir fler av för att de inte skattas) och pengar betyder inte efterfrågan. Man kan använda pengar för att åstadkomma efterfrågan dock, men det är en annan diskussion. Politiker skulle gärna kunna vara oavlönade för min del. Men de är knappast det största problemet. Folk som tar beslut kommer alltid finnas avsett om de är politiska eller för privata intressenter, såväl statliga som privata. Blir inte mer rätt för att privata bolag lurar till sig alla dina pengar. Laissez-faire hållningen betyder inte att folk får mer makt över sitt liv. Marknader kan inte existera utan lagar.
Givetvis ska vi avskaffa vår offentligt finansierade vård, det är bara det att vår store ledare har insett att det inte går att hugga till med för mycket på en gång.
Nästa mandat period ska skatterna sänkas ännu mer och då får vi se.Det är klart att fredrik kan tänka sig att regera med SD men det ska vi inte prata högt om än i varje fall.
Petter:
Nej, 1500 kr är _skattesänkningen_. Man betalar 1500 kr mindre i skatt. (Om den beskattningsbara inkomsten sjönk med 1500 skulle för övrigt avdraget max ge ca hälften, inte det dubbla.)
Skattesänkningar kan inte öka BNP, säger du. Kan skatteökningar göra det? Spelar det över huvud taget någon roll om pengar går till staten eller konsumeras privat i dina ögon?
Jag har inte föreslagit en avveckling av staten. Det är inget jag förespråkar. Jag förespråkar heller inte avskaffande av lagar. Vi diskuterade nu en skattesänkning på 250 kr. Vi kan nog komma överens om att detta inte kommer innebära att staten går under.
jonas : Jag får 3100 på en lön på 100 000:-kr , och du vet vad det heter i propagandan "Att en sjuksköterska får 1500 mer i plånboken efter skatt" , så om hon nu får 1500.... vad får då en klinikchef eller en börsmäklare ?
Om skattesänkningar genomförs så ökar köpkraften hos de grupper som får ökade disponibla inkomster , det förstår alla.
Detta driver upp inflationen och saker blir därför ännu dyrare för de fattiga som med en sjukpension tvingas konkurera om varor och tjänster med andra grupper av människor som inte bara har större inkomster utan dessutom fått flera skattesänkningar.
Även om vi låtsas att inflationen alltid vore 0.0% så ökar endå klyftorna när en grupp får skattesänkningar medans en annan fattigare grupp inte får något alls.
Men det handlar egentligen inte om att arbetare får 240:- kr mer i månaden , det handlar om att de som tjänar väldigt bra får ännu mer och skillnaden mellan den fattigas månadsinkomst och den rikes månadsinkomst blir ÄNNU större än den var innan - det är det som är en ökande klassklyfta.
Hur stora klyftor vill vi ha ?
små eller stora ?
Är det lagom när alla som har råd åker i skottsäker bil pga. rädsla för att pöbeln skall råna dem ?
Många verkar tycka att den lägsta nivån för svaga samhällsgrupper skall vara så här låg och att det är ok.
jack : visst är det så för de allra flesta att man mestadels ser det man vill se , det gäller varenda jäkla debattör oavsett politiskt läger.
Sänkta skatter kan vara bra beroende på hur de finansieras och vad den alternativa kostnaden är , alternativkostnad är ju en term du känner till eftersom du verkar ge sken av att du "läst lite ekonomi" :-)
Frågan är vad vi är beredda att avstå för att få lägre skatter , vård ? skola ? vägar ? teater ? sjukförsäkring ?
Jag är inte emot låga skatter - men FÖRST välfärd för ALLA .
Marcus:
Din siffra på 3100 kr inkluderar att en genomsnittlig kommun har sänkt sin kommunalskatt. Detta har noll och inget med regeringen Reinfeldt och jobbskatteavdraget att göra. Tittar du två rader längre upp ser du att jobbskatteavdraget är 1515 kr.
Du förenklar väldigt. Ja, du har rätt i att man inte bör sänka skatter för mycket. Men Riksbanken kommer nog klara av att hålla ned inflationen även efter denna marginella skattesänkning.
Och återigen. Nej: de som tjänar mer får inte mer i skattesänkning. Uppenbarligen har du inte förstått hur jobbskatteavdraget fungerar. Alla får samma skattesänkning. (Om nu inte kommunerna sänker skatten, men det är en kommunal fråga.)
Låginkomsttagare behöva icke oroa sig. Regeringen gör som den gjort med tidigare skattesänkningar. Den inför nya små avgifter och skatter som äter upp det hela plus lite till. Sedan lägger de ned allehanda institutioner som är av värde för de mindre bemedlade. Som grädde på moset tjatar de sönder öronen på dem med -Vi har sänkt skatten för låginkomsttagare med si och så många procent.
Mer pengar i plånboken är ju inget som eftersträvas av högern egentligen. Ploskan skall tömmas till privata utsugare som gör samma sak som staten men dyrare och sämre.
Sorry, 3100 kr inkluderar också inflationsuppjusteringar av brytpunkter för statlig skatt. Men inte heller detta är någon regelrätt skattesänkning. Givetvis måste brytpunkterna öka när allas löner gör det. Lägg på några nollor så stämmer det att skillnaden bara är sänkt kommunalskatt.
Äh, för jobbskatteavdrag och hur det fungerar se istället http://www.skatteverket.se/skatter/skattetabeller/jobbskatteavdrag.4.3d6c82f21107cfb119f8000669.html
Men sen har vi värnskatt, statlig skatt, fastighetsskatt och så vidare. Vart hamnar miljarderna? Inte hos de fattiga (arbetande) inte. En halvtidssjukpensionär arbetande i offentlig sektor (icke vård) har fått mindre pengar i plånboken. Inte har de fått en bättre arbetsmarknad heller.
Värnskatt och statlig skatt betalar bara höginkomsttagare. De brukar inte direkt tackas för det, utan tvärtom kritiseras... av oklar anledning. Jag ser ju inte direkt fram emot att (eventuellt) bli höginkomsttagare och hatas av andra människor trots att jag betalar väldigt mycket i skatt.
Pengarna som betalas in går ju till allt möjligt. Vi har som bekant gratis vård, gratis skola, gratis högskola, vägar, sjukpensioner, a-kassa, sjukersättning, osv. Som det sett ut de senaste åren har vi även lyckats få statsskulden att växa.
Det är klart staten alltid vill ha mer pengar, dock. Men ibland är det viktigare att folket får behålla sina pengar till att göra vad de vill. Det finns en orsak till att vi inte har socialism där politiker styr hela våra liv.
jonas : just nu har vi faktiskt en svag deflation trots repa på 0,25%
Det intressanta i den "deflationen" är att den mestadels är baserad på låga bolånekostnader men att bensin , mat och hyra för hyresrätter blivit dyrare får inget större genomslag.
Att datorer och konsumentelektronik blivit billigare räknas också med - och där är det ju svårt att se om det är deflation eller den sedvanliga Moores lag som gör att datorerna faktiskt bli billigare...
Håller du verkligen inte med om att klyftorna ökar när de fattigaste är lika fattiga som förut samtidigt som andra grupper får mer pengar ?
re Simsalablunder : det har redan hänt ! reinfelt höjde ju a-kassans avgift och höjde vägskatten samt höjde trafikförsäkringen för vanliga bilar.
Detta då de menar att " varje grupp skall bära sina egna kostnader " , vilket verkar vara lite tråkigt för de som föds med en svår CP-skada :-(
Fortsatt trevlig lördagskväll gott folk ! själv gör jag sorti .
Nä, vi har kapitalism där kapitalister styr våra liv i detalj bakom bulvaner. Och värre lär det bli.
Klyftor definieras väl normalt i relativa termer, så givetvis ökar klyftor mellan arbetande och sjuka/arbetslösa om de som arbetar får en skattesänkning. Men med tanke på att planen inte är att människor ska vara sjuka och arbetslösa permanent är det inte avgörande.
Tittar vi däremot på de som faktiskt arbetar minskar enligt samma logik klyftorna om alla får en lika stor skattesänkning.
Jag är som sagt fullt medveten om att alla inte arbetar i alla lägen och man kan ha olika åsikter om ersättningsnivåer. Men bland de som arbetar minskar klyftorna om alla får samma skattesänkning.
I de senare stegen av jobbskatteavdraget kan ni för övrigt heller inte gnälla över att det äts upp av ökad a-kassaavgift och dylikt.
"det har redan hänt ! reinfelt höjde ju a-kassans avgift och höjde vägskatten samt höjde trafikförsäkringen för vanliga bilar."
Jo, jag vet. Jag syftade på den utlovade nya tvåhundringen som tvålen Reinsvett utlovade idag/igår. Det kommer nya för att ta tillbaka den tvåhundringen.
Jonas, Jag gillar inte underskott, offentliga som privata. Att skapa ett större underskott artificiellt skapar inte välfärd i mina ögon. Medborgarna deltar i din "hemska stat" som både deltagare, anställda och mottagare av tjänster. Många av dessa upphandlas i privat sektor precis som de alltid har. Men det kanske är hemskt att någon får betalt för att bygga en väg för att det är via skattesedeln. Jag är för att minska byråkratin och krångel, men detta kommer aldrig hända under högerpartierna där inte den lilla människan har någon betydelse. Det handlar inte om några gräsrotsrörelser av arbetare och småföretagare. Sänkt arbetsgivaravgift för unga kommer t ex bara arbetsgivarna till del. Istället för att stödja de strukturer som finns börjar de babbla om nya anställningsformer och yrkesprogram där man inte ska få använda huvudet och där facken visst inte ska delta i att forma anställningsförhållandena. Man döper om KY men ger det inte högre status. Kvalité ska man visst inte satsa på. Konkurrens kan man komma hur mycket som helst med, men faktum är att de tom hade konkurrens i sovjet bara inte ett marknadsbaserat system, (som i grund. utbud efterfrågan), men det fanns fler än en att gå till med sina problem.
För mig handlar det inte om det är privat eller offentligt utan om inflytande, öppenhet och demokrati. Jag hade gärna sett detta från det privata näringslivet också. Men eftersom ägarna är de som styr är dom viktiga. De kan vara oss, de kan vara några med andra intressen. Där kommer lagar in för att styra våra förhållanden och vem som har makt i vad. Bra reglering är bra. Dålig är dålig och ingen är ofta katastrof.
Petter:
Jag tycker inte staten är hemsk. Däremot skulle jag önska att offentliga sektorn krympte med säg 20%. Då är det förstås inte vård och skola jag vill se en minskning av...
Underskott vill jag inte heller ha. Men borgarna har skött statsfinanserna exemplariskt, trots att alla andra partier skriker på dem att öka utgifterna och därmed skulderna.
Uppenbarligen har vi olika syn på vilka partier som prioriterar människan i högre grad. Vänsterpartierna prioriterar kollektivet, vilket enligt mig innebär att individer alltför ofta hamnar i skymundan. Borgarna gör dock också mycket skit. Men sänkt arbetsgivaravgift för unga gynnar enligt mig framförallt de unga (jag är dock emot reformen av andra skäl).
Reglering är ok. Jag har inget emot lagstiftning. Men det finns mycket onödig och skadlig reglering. I Sverige 2009 vänder jag mig dock mer mot skattetrycket än onödiga regler.
Till alla på vänsterflanken som nu sitter och är oroliga för att Sverige utvecklas till ett lågskatteland: Ni kan vara helt lugna. Vi har fortfarande världens högsta skattetryck! Möjligtvis om nu Danmark passerat det senaste året.
Också intressant att följa debatten om "de ökande klyftorna". Många som tex Vänster-Marcus som Simsalamander förfasas över dessa personer med 100.000 kr i månadsinkomst som "tjänat" så mycket pga höjd brytpunkt i skatteskalan. Jämför istället hur mycket skatt en person med 100.000 kr betalar jämfört med en som tjänar 25.000 kr.
Den med 100.000 kr kommer att ha genererat ca 75.752 kr i skatt, medan den med 25.000 kr genererar ca 13.540 kr. Alltså nästan en faktor *6!
Se
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Rakna_pa_dina_skatter/Min_skatt/
Ni kan vara lugna även här - höginkomsttagare betalar mycket mer i skatt än låginkomsttagare.
Och skall så göra eller t.o.m. mer. De får ju nämligen behålla så mycket mer i kronor och ören än en låginkomsttagare. Kronor och ören är som bekant det man kan handla för, procent fungerar inte alls lika bra. Dessutom vet man att de inte kan jobba fler timmar då dygnets timmar är begränsade. Ej heller hårdare än någon annan. Människor är därvidlag någorlunda likt skapade.
Vad skojigt att kolla på jobbskatteavdrag.se!
Räknade hypotetiskt på ålder 50 år, inkomst 1 miljon, boende i Sthlm och *jippie* hypotetiskt får jag 10 456 kr mer i månaden att röra mig med.
I verkligheten har jag 2 165 kr. Men det märker jag inte av för alla de försäkringar jag måste ta då jag vill känna trygghet om det händer något.
M:
Nej, jobbskatteavdraget ger bara 1500 mer. Den stora skillnaden beror på uppjustering i brytpunkter samt att kommuner sänkt skatten. Klandra inte Reinfeldt för vad lokalpolitiker gör!
Om man inte vill att folk ska dricka alkohol så höjer man skatten på alkohol, om man inte vill att folk ska köra bensindrivna bilar så höjer man skatten på bensin, vad tror ni händer om man höjer skatten på arbete??
Jonas, jag vänder mig fortfarande lite emot att vi skulle automatiskt få mer frihet bara vi har lägre skattetryck (och ja danmark har haft världens högsta i flera år nu). Du är visst beredd att skapa omkostnader i form av administration och regleringar för att lindra skattetrycket tom. Något som kan vara ganska kontraproduktivt (iaf höja kostnaderna - och där tas dina pengar igen). Men USA är hur som helst inget lågskatteland, en egenanställd individ har ungefär samma omkostnader där som här om vi räknar in sjukvård som trotts allt är ganska obligatorisk. (Stater börjar kräva obligatorisk försäkring tom). En under 25 kan tom alltså ha lägre omkostnader i Sverige än i USA i "egen firma", skatter är inte allt avsaknaden av skatter är inte allt.
Varför tycker socialdemokraterna alltid att det är så fel om löntagarna får behålla mer av det dom själva jobbat ihop?
Varför tycker Socialdemokraterna att arbere ska beskattas så mycket hårdare än kapital?
Antagligen är orsaken den som Stig-Björn Ljungren angav dvs att idag så är det alliansen som är "det arbetande sveriges politiska alternativ".
George J
Petter:
Du har fel i att jag vill att administrationen ska öka. Jag förstår inte poängen med att du hittar på att jag tycker saker.
Men du har rätt i att man inte automatiskt får högre frihet om skatterna sänks. Vi diskuterar nu en sänkning av skatten med 250 kr. Detta innebär inte att den offentliga sjukvården kommer att avskaffas eller att nya krångliga regler ska införas.
Med nya miljarder till jobbcoacher kan den delen av populasen som är arbetslös skickas ut på praktik till företagen för samma summa som A-kassan ger och deras stämpeldagar tickar iväg.
Företagen får MAO gratis arbetskraft, maggan tatcher skulle bli grön av avund på ett sådant trolleritrick.
Ännu bättre är att nu behövs inte arbetsgivaravgifterna sänkas då arbetarna blir näst intill gratis för företagen
Hats off freddan
(För övrigt var det Anders som skrev om Danmark - jag visste att vi "bara" ligger tvåa, utan större chanser att passera trean inom rimlig tid.)
"Detta innebär inte att den offentliga sjukvården kommer att avskaffas eller att nya krångliga regler ska införas"
Det innebär att något inom det offentliga blir sämre eller tas bort och som drabbar de med tunnast sedelbunt.
Tittar man på hur regeringen hanterade a-kassan ser man att just administrationen ökat med 30% för handläggarna genom införandet av nya krångliga regler och bestämmelser. Några fler resurser har dock inte skjutits till för att täcka upp dessa 30%. Följden har blivit katastrofal för alla de som inte fått sin ersättning utbetald på flera månader. Och det blir inte bättre ju fler som blir arbetslösa.
Att handläggningen av a-kassan är usel har inget samband med skattesänkningarna. Endast en galning tror att offentlig sektor kan effektiviseras genom expansion.
@ Jaz
Att säga skatt på arbete är missvisande, man bör tala om skatt på lön.
Skatt på arbete är arbetsgivaravgifter, sänker man dessa så kommer efterfrågan på att köpa arbete att öka, i alla fal rent logiskt. Att sänka skatten på inkomster är alltså inte jämförbart med alkoholskatten, då det ena berör efterfrågan och det andra utbudet.
Björn:
Det är klart att parallellen haltar. En vodkaflaska säljer inte sig själv. Denna förändring ökar dock nettolöner, vilket gör att fler kommer att vara villiga att ta jobb vid givna bruttolöner. På lång sikt bör det innebära en sänkning i kostnaden att anställa någon, även om arbetsgivaravgiften vore en mer direkt åtgärd.
@Jonas
Om inkomstskattesänkningar ska göra det billigare att köpa arbetskraft och öka efterfrågan på arbete så måste det ju vara för att löntagarna ska vara beredda att jobba till lägre lön på grund av skattesänkningen. Då blir det billigare för arbetsgivaren.
Sänk skatten på min inkomst så jag har råd att köpa mig en lägenhet, sänk skatten på momsen så jag har råd att köpa mig några möbler, sänk skatten på tjänster så jag kan gå och klippa mig.
Men vi gör som S vill, skyhöjer skatten så ingen har råd med något. Bra politik (?)
@Anonym 2:02
Hade lägre skatter lett till lägre arbetslöshet hade typ Honduras haft den lägsta, och Sverige världens högsta arbetslöshet. Men hur förhåller detta sig till verkligheten?
Precis som statsministern överförenklar du.
Skatterna är det enda kända fördelningspolitiska instrumentet som fungerar. Sänker man skatterna finns det mindre att fördela. Reinfeldts yrande om att "färre arbetar om skatterna är höga" är rent och skärt nonsens. Det är en teori sprungen ur samma blåa påståenden som "ett hungrigt lejon jagar bäst". Påståendet bortser från det enkla faktum att vi måste försörja oss, vi har inte oändliga valmöjligheter att söka andra lågskattade arbeten i samma utsträckning som vi har möjlighet att dricka egentillverkad grobiansprit eller fulöl från Tyskland.
Vad som däremot är ställt utom rimligt tvivel är att fler skulle söka jobb i t.ex. korvtjorren eller som personlig assistent om lönerna höjdes med 100%.
Det mest roande av allt är att läsa alla lågskattefetischisters tunna tjat om hur bra det är med låga skatter. Särskilt givet att de bor i ett land med nästan oförskämt överflöd trots/tack vare de höga skatterna.
Slutligen bygger antagandet om sambandet låga skatter - fler jobb på en ekonomisk teori, inte på studier av verkligheten. Björn Fridén har därmed punkterat den debatten med sitt Hondurasexempel!
Björn:
Lägre bruttolön, ja. Vi får väl förmoda att arbetare på lång sikt främst är intresserade av vilken lön de har efter skatt?
Anselm:
Huvuddelen av skatterna används inte till att fördela mellan fattiga och rika. Sverige har för övrigt sackat efter i välfärdsligor sedan vi blivit världens tyngst beskattade befolkning. Det spelar ingen roll om du tittat på BNP-tillväxt eller sjukvårdranking.
Slutligen, Sverige och Honduras är inte jämförbara länder. Det är i såna fall mer intressant att titta på varför Danmark lyckas bättre än Sverige, trots högre skatt.
Nä det begriper väl vem som helst att det inte är bättre i Danmark de har ju högre skatt, helt omöjligt.
@Jonas: Vad används huvuddelen av skatterna till då? Att via skatter finansiera allmänna nyttigheter som sjukvård, skola, vägar, polis, militär och liknande är fördelningspolitik. Jfr med t.ex. USA som inte har allmänt finansierad sjukvård osv. Sen var det inte frågan om att Sverige och Honduras är jämförbara länder, frågan var påståendet om att låg skatt ger fler jobb.
Anselm:
Att Honduras har låg skatt och hög arbetslöshet är inget bevis för att Sverige inte kan öka sysselsättningen genom att sänka skattetrycket från 47% till 45%.
Jag vet att skatt används till bra saker. Det är ändå inte alltid rätt att höja skatt. Dessutom, vad används pengar som inte går till skatt till? Jo, massa viktiga saker: mat, hyra, kläder, glasögon, mediciner, tandläkarbesök.
Gör en krona alltid bättre nytta i statens händer? Svar: nej.
Skatt, skatt, skatt
Jobb, jobb, jobb
Det är dags för vänstertomtarna att förklara exakt hur högre skatt på arbete leder till mer arbete.
Vore även intressant att höra från någon riktig vänstermuff vad den optimala skattenivån skulle vara. Enligt resonemangen ovan kommer Anselm, Marcus och Simsatrams inte att vara nöjda förrän skatten är 100%.
"Att handläggningen av a-kassan är usel har inget samband med skattesänkningarna. Endast en galning tror att offentlig sektor kan effektiviseras genom expansion."
Handläggning har belastats med 30% mer administration sedan Reinfettot ändrade a-kassasystemet.
Obstinat gapande ändrar inte det faktumet.
@ Jonas
Så du menar att statsministern medvetet driver en politik för sänkta löner, och att det inte är något fel med detta?
Björn:
Om du skiljer på bruttolöner och nettolöner blir det enklare att diskutera.
Ja, jag tror Reinfeldt är nöjd om vi kan få ned bruttolönerna, men bibehålla nettolöner, och få in fler i arbete.
Vad tror du en arbetare bryr sig om? Siffran på lönekuvertet eller hur mycket grejer som går att köpa för pengarna? Om det är siffran kan vi ju alltid öka inflationen och se om folk blir gladare...
@Jonas
Om det var så att folk inte brydde sig så hade nog Reinfeldt lagt fram detta. Grejen är den att jag tror att folk bryr sig, och jag tror inte att Reinfeldt företräder en medveten lönedumpningspolitik.
Sänkt bruttolön och sänkt skatt: Folk får lite mer, välfärden får mindre och arbetsgivarna gör det stora klippet. Jag tror folk lackar på sånt.
Björn:
Nej, jag tror Reinfeldts huvudsakliga drivkraft är att folk ska få mer i fickan.
Du väljer uppenbarligen att se de effekter som passar just dina syftet. Lägg till att sysselsättningen ökar, så blir effekterna annorlunda. Fler i jobb, ökad produktion, mer skattintäkter, minskade bidragsutbetalningar.
Jag tror i förlängningen att vi alla vinner på att det blir billigare att anställa människor i Sverige. Det bör kunna driva ned arbetslösheten några procentenheter.
@Jonas
Hade skattsänkningarna varit det mest effektiva sättet att få folk i arbete så hade jag inte haft några anmärkningar. Men jag tycker att jag med önskvärd tydlighet visat att statsministern i bästa fall kraftigt överdrivit skattesänkningarnas jobbskapande effekter.
Har Reinfeldts skattesänkningar skapat några jobb? Kanske det, men de kan omöjligen vara så många som han själv påstår.
Björn:
Du har en poäng vad gäller ärligheten i argumentationen. Man tvingas gissa siffror och tar hellre till glädjekalkyler än pessimistiska prognoser.
Skattesänkningar är inte alltid den bästa vägen. Det beror givetvis på ursprungsläget. Sverige 2006 hade världens högsta skatter och stor andel av befolkningen utanför arbetsmarknaden. Då var det rimligt att sänka skatter i syfte att skapa jobb.
Det blir i vilket fall spännande att se skiljelinjen i nästa valrörelse, i och med att S knappast kan gå till val på att återställa skatten. Många verkar reagera mot skattesänkningar, men när det väl kommer till kritan är skattehöjningar knappast populära.
"men när det väl kommer till kritan är skattehöjningar knappast populära."
Det är som alltid vad skatten går till som avgör acceptansen.
Får högern ensamrätt att beskriva världen blir skattehöjningen; allt går till ett svart hål och skattesänkning; frihet. Fördummandet blir avgörande för att kunna köra landet i botten.
"Fördummande"?
För de allra flesta löntagare betyder faktiskt denna skattesänkning en rejäl förbättring av den privata ekonomin.
Måste vara skönt att leva i tron att så länge staten håvar det mesta så är allt gott. Du tar till övertoner så det står härliga till, totalt onyanserat. "Köra landet i botten" ja det var exakt vad vänstern höll på med innan 2006. Inte bara världsrekord i höga skatter, utan även världsrekord i sjukskrivna och förtidspensionärer.
"För de allra flesta löntagare betyder faktiskt denna skattesänkning en rejäl förbättring av den privata ekonomin."
Det här har vi gått igenom så många gånger nu och ditt inlägg stärker bara fördumningen. Deltidare och andra låginkomsttagare har inte fått det bättre. Anledningen varför är redovisad.
Under tiden Anders fradga lägger sig kan man ögna igenom Anders inlägg igen. Givetvis bara om man är intresserad av onyanserat dravel.
Då blir det väl bäst med 100% skatt? Inget kvar alls måste ju innebära högst levnadsstandard!
Skattesänkningar har finansierats till väsentlig del genom kraftigt försämrade socialförsäkringar. Inte minst sjukförsäkringen. 90 000 personer beräknas utförsäkras med de nya reglerna, trots att många av dem inte klarar ett arbete. Därigenom har regeringen fått resurser för att sänka skatterna.
Husmark-Pehrsson och Reinfeldt har själva förklarat det här i SvD (2007).
De har nog upptäckt nu att socialen kommer att få bära en stor börda, och har därför sänkt riksnormen för socialbidrag till 2800kr/månaden 2009. De som redan har det tufft (arbetslösa), får det allt tuffare. De som är sjuka, för det allt sämre.
De som har tunga och utsatta arbeten, löper högre risk att slita ut sig i förtid. Och lågavlönade riskerar högre risk för arbetslöshet.
Skattesänkningar har finansierats genom att sköra ner välfärden för de som regeringen säger sig vilja värna.
Att skattesänkningar kan leda till fler jobb genom ökad konsumtion, det kan vara riktigt det. Men nu är det ju så illa att konsumtionen har inte ökat sedan 2002. Vad som däremot ökar, är sparandet.
Statistik finns på ekonomifakta.