DEBATT. Domedagsvarningarna har haglat tätt de senaste åren. Strax efter valet 2006 fick klimatförändringarna äntligen den uppmärksamhet en fråga av sådan enorm vikt rimligen borde ha. Moderaterna gick på några månader från att vara ett parti där ”miljön inte är en prioriterad fråga” till att bli ”det nya miljöpartiet”. Trots det lyser tillräckliga åtgärder fortfarande med sin frånvaro från regeringens håll, skriver Kristin Lilieqvist, kandidat för miljöpartiet till Europaparlamentet.
Den senaste året har rapporterna om klimatläget allt mer överskuggats av en annan kris, finanskrisen. Skillnaden mellan klimatkrisen och finanskrisen är framför allt politikernas vilja att agera. Den senare krisen har visat att det finns en otrolig handlingskraft och stora summor pengar att mobilisera, om bara viljan finns. Det är positivt att EU:s politiker har agerat och gjort en insats för att minska finanskrisens verkningar. Dock har man långt ifrån nyttjat den potential till långsiktig utveckling som ett stimulanspaket skulle kunna ha. Till exempel består den delen av stimulanspaketet som satsas på energi till 85% av icke-förnyelsebara alternativ.
Vi gröna ser möjligheten att använda de stimulansåtgärder som blir nödvändiga i och med finanskrisen till att samtidigt få bukt med klimatkrisen. Pengarna som satsas måste mycket tydligare riktas till en grön omställning av samhället, eftersom varken tiden eller resurserna finns att lägga en enda krona till på fossila projekt! Vi gröna vill istället satsa stora pengar på till exempel upprustning och energieffektivisering av miljonprogramslägenheter, kraftigt utbyggnad av den spårburna trafiken och mer vind- och solkraft. Då detta är investeringar som ändå måste göras om vi ska klara klimatutmaningen är det klokt att lokalisera resurser till detta redan nu. Under långkonjunktur är det billigare att investera och de här åtgärderna är arbetskraftsintensiva och skapar därmed många jobb.
Konceptet, som kallas ”A green new deal”, hoppas vi kunna realisera tillsammans med våra europeiska partivänner kommande mandatperiod. Totalt vill vi satsa 500 miljarder euro under fem år, vilket skulle leda till fem miljoner nya, gröna jobb i EU, samtidigt som vi tar viktiga steg mot ett hållbart samhälle.
Denna satsning betyder dock inte att budgetunderskottet kommer att öka med motsvarande siffra. De 500 miljarder euro som omfattas i satsningen är inte bara offentliga medel, utan pengar ska också styras från privatpersoner och företag. Det handlar t.ex. om att ge ekonomiska incitament för dessa att satsa på gröna projekt, och att ge kreditgarantier för lån till gröna satsningar. Mycket medel kan frigöras genom en omdirigering från redan beslutade stimulanspaket till gröna investeringar, och genom tidigareläggning av redan planerade järnvägsbyggen och dylikt. Resurser bör även tas från de närmare 170 miljarder euro som EU årligen spenderar på miljöförstörande och onödiga subventioner. Andra tänkbara finansieringsmöjligheter är europeisk koldioxidskatt och tobinskatt.
Stimulanspaketen världen över har visat att det finns pengar om det verkligen behövs. Subventionerna till ett ohållbart jordbruk, en överexploaterad fiskenäring och alla de miljarder som läggs på vapen världen över är exempel på pengar som skulle kunna spenderas mycket vettigare. Vi vet också att det finns tekniska lösningar, politik och ekonomiska styrmedel som kan bidra till en lösning av klimatkrisen. Handlingskraften vid finanskrisen visar att tuffa politiska beslut och stora samhällsomställningar kan ske snabbt. Förutsättningarna finns alltså. Det som saknas är den politiska viljan.
Klimatforskare menar att vi har runt 10 år på oss att kraftigt börja minska våra utsläpp om vi ska klara två graders-målet, det tröskelvärde där klimatförändringarna riskerar att skena och bli omöjliga att hantera. Det är därför livsviktigt att vi har politiker som är villiga att agera i klimatfrågan, här och nu. Inte politiker som likt regeringen vill skjuta över ansvaret till någon annan, någon annanstans, någon annan gång. Naturskyddsföreningens granskning visar att det är Miljöpartiet som mest konsekvent har jobbat för miljö- och klimatfrågorna den senaste mandatperioden. Med din röst kan vi bli fler gröna parlamentariker under den kommande och helt avgörande mandatperiod som vi går in i efter den 7:e juni. Vi gröna har den starkaste politiska viljan, och den tänker vi använda till att kämpa för såväl klimatet som jobben!
Kristin Lilieqvist,
Europaparlamentskandidat för Miljöpartiet
Vi gröna ser möjligheten att använda de stimulansåtgärder som blir nödvändiga i och med finanskrisen till att samtidigt få bukt med klimatkrisen. Pengarna som satsas måste mycket tydligare riktas till en grön omställning av samhället, eftersom varken tiden eller resurserna finns att lägga en enda krona till på fossila projekt! Vi gröna vill istället satsa stora pengar på till exempel upprustning och energieffektivisering av miljonprogramslägenheter, kraftigt utbyggnad av den spårburna trafiken och mer vind- och solkraft. Då detta är investeringar som ändå måste göras om vi ska klara klimatutmaningen är det klokt att lokalisera resurser till detta redan nu. Under långkonjunktur är det billigare att investera och de här åtgärderna är arbetskraftsintensiva och skapar därmed många jobb.
Konceptet, som kallas ”A green new deal”, hoppas vi kunna realisera tillsammans med våra europeiska partivänner kommande mandatperiod. Totalt vill vi satsa 500 miljarder euro under fem år, vilket skulle leda till fem miljoner nya, gröna jobb i EU, samtidigt som vi tar viktiga steg mot ett hållbart samhälle.
Denna satsning betyder dock inte att budgetunderskottet kommer att öka med motsvarande siffra. De 500 miljarder euro som omfattas i satsningen är inte bara offentliga medel, utan pengar ska också styras från privatpersoner och företag. Det handlar t.ex. om att ge ekonomiska incitament för dessa att satsa på gröna projekt, och att ge kreditgarantier för lån till gröna satsningar. Mycket medel kan frigöras genom en omdirigering från redan beslutade stimulanspaket till gröna investeringar, och genom tidigareläggning av redan planerade järnvägsbyggen och dylikt. Resurser bör även tas från de närmare 170 miljarder euro som EU årligen spenderar på miljöförstörande och onödiga subventioner. Andra tänkbara finansieringsmöjligheter är europeisk koldioxidskatt och tobinskatt.
Stimulanspaketen världen över har visat att det finns pengar om det verkligen behövs. Subventionerna till ett ohållbart jordbruk, en överexploaterad fiskenäring och alla de miljarder som läggs på vapen världen över är exempel på pengar som skulle kunna spenderas mycket vettigare. Vi vet också att det finns tekniska lösningar, politik och ekonomiska styrmedel som kan bidra till en lösning av klimatkrisen. Handlingskraften vid finanskrisen visar att tuffa politiska beslut och stora samhällsomställningar kan ske snabbt. Förutsättningarna finns alltså. Det som saknas är den politiska viljan.
Klimatforskare menar att vi har runt 10 år på oss att kraftigt börja minska våra utsläpp om vi ska klara två graders-målet, det tröskelvärde där klimatförändringarna riskerar att skena och bli omöjliga att hantera. Det är därför livsviktigt att vi har politiker som är villiga att agera i klimatfrågan, här och nu. Inte politiker som likt regeringen vill skjuta över ansvaret till någon annan, någon annanstans, någon annan gång. Naturskyddsföreningens granskning visar att det är Miljöpartiet som mest konsekvent har jobbat för miljö- och klimatfrågorna den senaste mandatperioden. Med din röst kan vi bli fler gröna parlamentariker under den kommande och helt avgörande mandatperiod som vi går in i efter den 7:e juni. Vi gröna har den starkaste politiska viljan, och den tänker vi använda till att kämpa för såväl klimatet som jobben!
Kristin Lilieqvist,
Europaparlamentskandidat för Miljöpartiet
Tweet
