NOTIS. Igår skrev Alliansfritt Sverige om arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorins (m) vilja att göra mer för att stävja jobbkrisen. Vid en chatt hos Veckans Affärer fick han frågan om vad det var han skulle vilja ser mer av.
Björn Fridén: Du säger till Expressen att du gärna skulle se att regeringen gjorde mer. Vad är det du skulle vilja se?Notera den totala avsaknaden av svar som ofta uppstår i de minimala replikmöjligheternas förlovade land. Notera också hur "jag skulle gärna se att regeringen gjorde mer" de facto betyder "sätt dig och plugga".
Sven-Otto Littorin: Hej Björn! Vi går in i lågkonjunkturen med hög ungdomsarbetslöshet och den kommer dessvärre att öka. En av de viktigaste rekommendationerna till unga just nu är, enligt min mening, att passa på att skaffa sig en utbildning eller komplettera den man har. Det ställer stora krav på det offentliga - att ha såväl en bra kopppling mellan arbetsmarknaden och utbildningssystemet, som att ha resurser och kvalité för ögonen.
Mer om jobbkrisen:
- Jonas Morian: "Jobb viktigare än skatter"
- Kristian Krassman: "Jag skulle också gärna se att ni gjorde mer"
- Anders Löwdin: "Varför skriver inte borgerliga bloggare om jobbkrisen?"
Andra har också skrivit intressanta grejer om regeringen, samhälle, politik, alliansen, jobbävning, jobb, arbetslöshet och Sven-Otto Littorin
_______________________________________________________
_______________________________________________________
28 kommentar:
Det hela ger mig lite vibbar av Erlanders "De får väl ställa sig i bostadskö"-svar som höll på att förlora dem valet 66. Att han stavar koppling med tre p:n kan visa hur han slöskrev samtidigt som han funderade på en intetsägande slutkläm; i det här fallet "resurser och kvalité för ögonen" som betyder... hoppas de anställer folk utan arbetslivserfarenhet?
Ja fy tusan vilken inkompetent regering, som inte klarar av att klämma in ett partiprogram och en SOU i ett sex rader långt chatt-inlägg.
Allvarligt talat, har ni verkligen inget bättre att komma med?
Det känns faktiskt tryggt att ni inte har ansvar för Sverige. Personer som menar att en chatt hos Veckans Affärer är en lämplig källa för att informera sig om regeringens politik bör nog inte ges förtroendet att leda landet.
Jag vill helst inte rösta borgerligt i nästa val, men när man kollar in hos oppositionen inser man snabbt att den har sorgligt lite att komma med i form av alternativ.
Martin, varför skulle en chatt med arbetsmarknadsministern inte vara en lämplig källa för att informera sig om regeirngens politik?
Däremot får jag nog hålla med dig i att det är tur att undertecknad inte innehar regeringsmakten. Men att avkräva någon slags "gör det bättre själv då"-princip för att ha rätt att uppmärksamma på regeringens fel och brister, det har jag väldigt svårt för.
Men att avkräva [någon vars blogg är döpt till Alliansfritt Sverige] någon slags "gör det bättre själv då"-princip för att [göra skäl för namnet är väl rimligt]. :)
Det är roligt att han hoppas att regeringen ska göra mer... men var jobbar littorin med då om han inte är en del av den här regeringen han pratar om i tredje person.
Ang utbildning så är det väl inte så lätt att få en utbildning när dom har sågat ner platserna för att finansiera skattesänkningar.
Det är naturligtvis fritt fram att komma med okonstruktivt gnäll om man tycker det är givande att ägna sig åt det. Ös på bara. Men då får ni nog räkna med att oppositionen fortsätter tappa mark.
Det är bara populister som förmår formulera sitt politiska budskap på sju rader i en chatt. Men socialdemokratin har iofs utvecklats till att bli väldigt populistisk sedan regeringsskiftet, så din fråga är väl logisk.
Vad är skillnaden mellan en presskonferens där man svarar med några meningar och en chatt där man svarar med några meningar?
Är det senare mer populistiskt för att det är elektroniskt, eller för att det var "vanligt folk" som ställde frågorna?
Dessutom lyckade ju arbetsmarknadsministern formulera ett svar - det råkade bara inte ha med saken alls att göra.
Men det känns betryggande att folk vill ha politiker som inte svarar på frågor.
Anders Utbult: Nej precis, vill man seriöst granska regeringens politik får man nog gräva djupare än så. Lyckligtvis spottar ju de olika departementen ur sig ganska mycket material som man kan sätta tänderna i. Om man orkar läsa mer än sju rader, vill säga.
Fast visst, att driva opposition utan information är naturligtvis lättare. Men låt mig då föreslå att ni är konsekventa och inte läser något alls, utan bara debatterar emot era egna straw men.
Det blir ju i så fall en lyckad pendang till arbetsmarknadsministerns postorderexamen.
Au contraire min käre Martin; om du läser AS under en längre tid märker du att våra bästa (och när det kommer till muf, roligaste) källor ofta är längre rapporter, där de kortare slagkraftiga argumenten ska byggas upp med argument, eller i bästa fall: "empiri".
Men men, poängen nu är väl att det just inte släpps några rapporter eller längre svar på vad som ska göras åt den eskalerande krisen, så vi får hålla oss till vad som produceras, dvs tomma ord :)
Att "regeringen inte gör något åt krisen" verkar ha blivit det stående argumentet på Alliansfritt. Ni har kört med det nu ett tag.
Kanske borde ni försöka vara mer konstruktiva och beskriva vad som borde göras enligt Er mening. Blicka framåt itsället för att stirra nuet i vitögat?
Några förslag åt Er:
- En slant till kommunerna
- Ett par extra barnbidrag
- Högre bidrag (A-kassa mm
- Gärna lite högre skatt för "de kapitalstinna företagsägarna" och andra "allmännt rika"....eller varför inte en generell skattehöjning för alla så att staten får mer pengar?
- Lite infrastruktur, kanske vindkraft eller någon järnväg i Norrland
/ my few cents
Något sånt, ja
Notera den totala avsaknaden av förslag som:
- Gör det enklare och billigare att anställa
- Gör det mer lönsamt att arbeta
- Skapar förutsättningar för företagande
Istället är det "allt åt alla" (= populism) och för att finansiera hela kalaset vill man dessutom köra budgeten med stora underskott som våra barn ska betala. Bara för att man nu ska få fortsätta njuta av hög offentlig och privat konsumtion.
Låt oss hålla en tävling i vem som lovar mest till de stackars kommunerna. Ohly har ju lovat 225 000 nya jobb, är det någon som bjuder över?
Rädda oss från detta
Glömde en sak, medan vi ändå håller på så släng 30-40 miljarder till Saab också så räddar vi dem.
Det kan vi enkelt finansiera med en liten skattehöjning. Som om inte världens högsta skattetryck skulle räcka för att skapa "rättvis".
@ Anders
Vill ta upp dina tre argument...
- Gör det enklare och billigare att anställa
Dagens regering har inte gjort det billigare att anställa, dom har gjort det dyrare med att höja arbetsgivaravgiften. Att sedan sänka löneskatterna påverkar inte kostnaden för att ha anställda. Det enda som är kvar då är att köpa in billigare arbetskraft och det är ett fritt val man har. Man kan faktiskt i sverige låta programmerare och nationalekonomer arbeta för 10kr per timme... det är ingen som hindrar en förutom facken men frågan är om någon skulle kämpa för nationalekonomer.
- Gör det mer lönsamt att arbeta
Mer lönsamt att arbeta... jag förstår inte påpekandet. Det är ganska lönsamt att arbeta idag. Jag som egenföretagare får ut 15000 i lön, delar lägenhet med en vårdare, har råd med en bostadsrätt halvcentralt och kan ändå lägga undan 5000 i månaden. Allt handlar om prioriteringar. Tycker man att kostnadsläget är för högt så får man väl antingen förhandla om höjd lön eller sänka sina kostnader.
- Skapar förutsättningar för företagande
Det är faktiskt väldigt bra förutsättningar för företagande i Sverige. Minister Maud har dock krånglat till vissa saker såsom momsinbetalningar m.m. (som i praktiken fungerar som räntefria tremånaderslån till företag). Jag ser inga krångliga saker med företagande gentimot staten. Därimot så ogillar jag alla dessa blåsningar privata bolag sysslar med.
Det skulle vara intressant att veta konkreta påpekanden som skulle göra det billigare och mer lönsamt samt även skapa förutsättningar för företagande.
Så att det inte bara är tomma floskler som kommer som vanligt från Alliansen.
Jag vill mena att sänkt "löneskatt" visst påverkar kostnaden för att ha anställda. Arbetsgivaravgiften är något arbetsgivaren betalar in till staten ovanpå din lönekostnad före skatt. Idag 31,42% som bla ska täcka sociala försäkringar. Ovanpå detta kommer kostnader för tjänstepensioner.
Mer lönsamt att arbeta - om du är nationalekonom borde du förstå marginalresonemang. Visst är det lönsamt att arbeta, men på marginalen är (var) det inte så lönsamt för dem med låga inkomster att gå från bidrag till arbete. Det handlar om incitament, visst vill de flesta säkert jobba men om det är små skillnader mellan bidrag och jobb kommer en större andel att "välja" fortsatt bidragsberoende.
I ett längre perspektiv anser jag att det är angeläget att sänka skatten på arbete, idag är det en enorm skattekil mellan det kostnaden för arbetsgivaren och det löntagaren får i handen netto. Att beskatta arbete hårt går ut över de lägst betalada och straffar effektivt ut tjänsteintensiva yrken (som vi behöver mer av) där möjligheterna att öka produktiviteten är små.
Småföretagande - jag är inte juridisk expert på alla regelverk men oavsett färg på regeringen måste det finnas en ambition att göra det enklare att driva småföretag och få dem att växa. Sverige behöver fler nya företag för stärkt innovationskraft i framtiden, många av börsens företag är gammla trotjänare som bara möter hårdare och hårdare konkurrens. På sikt flyttar mycket av produktionen utomlands. Vad ska vi leva av i framtiden?
@Anders
Sänkt löneskatt påverkar inte kostnaden. om man sänker skatten med 1000 kr, så ökar löneutbetalningen med samma summa. Det är ett nollsummespel. Det enda man kan göra billigare är att antingen sänka lönen eller arbetsgivaravgiften.
Kan ge konkreta exempel från en skattedeklaration.
lönen är på 63546:- det betyder att arbetsgivaravgiften blir 19966:- och löneskatten blir 18636:- Om så löneskatten skulle vara 0% så går hela denna summa till löntagarna istället och då sjunker fortfarande inte kostnaden för att ha anställda. Man kan inte göra arbetets kostnader billigare på annat sätt från statens sida än att sänka arbetsgivaravgifterna.
Men då ska man också i.o.f.s. vara beredd på att facket kommer att kräva samma summa istället.
Men det är bra att du samtidigt tycker att lönerna i sverige är för låga. Medianlönen ligger runt 20000 före skatt i sverige. Det är också bra att läsa att du inte tycker att borttagandet av extra statliga skatter för höginkomsttagare inte heller är relevant. Det här med jobbskatteavdraget hade jag gärna sett på annat sätt. Kanske istället för att krångla såsom dom håller på så kan man istället ha en generell utbetalning på 12000:- till samtliga i sverige varje år tillsammans med skatteåterbärningen. Då får dom som tjänar minst en större procent tillbaka än dom som tjänar mycket.
När det gäller egenföretagande så är det många gånger ett för stort steg att gå ut i säkerheten om man kommer att ha en inkomst från månad till månad. Sedan finns det alltför många egenföretagare som inte kan ekonomi. Jag själv agerar nästan privatbank åt många egenföretagare för dom klarar inte av att hantera ekonomi. Dom vill vara självständiga men klarar inte av ansvaret. Det är inget jobbigt regelverk. Det finns en grundläggande regel egentligen bara att komma ihåg och det är att man ska betala in sin skatt. Resten av regelverket såsom hälsovård och arbetsmiljö är beroende på vad man sysslar med men är inga övergripande saker. Det är egentligen bara propaganda från SNL som man kommer ihåg när man tror att det är svårt att bedriva företag i sverige. Visst är det mer regler här än i Kina (fast det är det inte men det är enklare där då man kan muta bort sina problem), men å andra sidan så har vi en bättre standard och färre dödsfall.
till Anonym - du behöver läsa på!
Det du kallar löneskatt är en delmängd av arbetsgivaravgiften (även kallat sociala avgifter). Sänkt löneskatt drar arbetsgivaren nytta av, som löntagare märker du ingenting.
Sänkt skatt ökar INTE löneutbetalningarna för arbetsgivaren. Däremot minskar den del som arbetsgivaren betalar in till staten (normalt betalar ju arbetsgivaren in dina skatter).
De som tjänar minst FÅR större % skattesänkning eftersom de har mindre disponibel inkomst och skattesänkningen är ca 1000 kr.
Anders det drar kallt om bena dina.
För att se slutresultatet så tar vi bor HELA arbetsgivaravgiften!!
Ooops.
Då kräver arbetaren en lönehöjning som motsvarar den försvunna pensionen 10%
Eller du tycker kanske att pension är tärande, 'jobba tills du stupar'.
OOpps.
A-kassan betalas ju genom 'avstådd lön' i arbetsgivaravgiften, nu 2,5% +kallas den Alliansavgiften?
tidigare 4,5%
Oopps
Sjukskrivningen!!
OOoops! . .
Under är arbetsgivaravgiften.
Vad vill du ta bort och om du anser att typ: Pensionen skall vara kvar, hur och av vem, skall den finansieras.
I USA så finansieras dessa också av arbetsgivaren o arbetaren i förening, men kallas inte skatt !!
Men likt förbaskat en kostnad.
Allmän löneavgift
Arbetsmarknadsavgift
Arbetsskadeavgift
Efterlevandepensionsavgift
Föräldraförsäkringsavgift
Sjukförsäkringsavgift
Ålderspensionsavgift
http://www.skatteverket.se/infotext/arbetsgivare/socialavgifter.4.18e1b10334ebe8bc80005862.html
@Anders.
Min arbetsgivare betalar inte in någon skatt åt mig då jag är egenföretagare. Jag läser skattetabeller och skattedeklarationer varje månad och ser dom direkta sambanden mellan skatten, arbetsgivaravgiften och lönen. Det är bara floskler att sänkt löneskatt skulle öka arbetstillfällena för utgiften för utgiften är fortfarande likadan för arbetsgivaren. Därimot är arbetsgivaravgiften en pålaga ovanpå, men som jag tidigare sagt så har alliansen ökat den skatten och därmed gjort det dyrare att ha arbetare.
Var det någon här som gjorde anspråk på att kunna nationalekonomi?
Vederbörande skulle kanske då kunna upplysa om att den här diskussionen är befängd, då det är fullständigt ointressant vem som formellt sett betalar en skatt och därför också fullständigt ointressant vem som får överskottet när skatten sänks.
Det viktiga är att det uppstår ett överskott som kan delas mellan arbetsgivare och arbetstagare. Hur detta överskott faktiskt delas kommer att bero på hur elasticiteten i utbud och efterfrågan ser ut och är inget som politiker kan besluta om (i en marknadsekonomi).
Detta är ju förvirrat!
Om arbetsgivarens avgifter/skatter för anställda minskar så kommer kostnaden för att ha anställda också att minska - det kan ni alla ovan vara helt säkra på.
Angående nivån på arbetsgivaravgiften - visst är det en mängd saker som ska finansieras. Avgiften infördes 1960 och utgjorde då några få % av arbetstagarens bruttolön. Idag är den straxt över 30%, på 90-talet var den nästan uppe i 40%.
Jag har inte argumenterat för att helt ta bort avgiften, men jag anser att det i ett långsiktigt perspektiv är viktigt att få ned skatter på arbete eftersom det negativt påverkar efterfrågan på arbetskraft. Martin talar förvirrat om överskott som delas, problemet är ju att överskottet inte delas rakt av utan att det ligger en mycket stor skattekil mellan det som arbetsgivaren betalar och det som arbetstagaren får i nettolön. Att det är ett problem borde var och en som kan sin makro/mikro inse.
Anonym: det som avses är löneavgiften som är en delmängd av arbetsgivaravgiften. Inte den skatt som dras från arbetstagarens bruttolön. Fortsätt läsa dina tabeller du....
Förvirrat, minsann. Du missar tydligen att jag talar om det överskott som uppstår när skatter eller arbetsgivaravgifter sänks, d v s när skattekilen minskar. Det är i det sammanhanget fullständigt ointressant om detta överskott kommer från skatter som arbetsgivaren eller arbetstagaren tidigare betalat -- effekten på nettolönen, sysselsättningen etc blir nämligen exakt densamma.
Därför är det fullständigt ointressant att veta om löneskatten leder till en lägre nominell lönekostnad för arbetsgivaren eller inte.
Martin - förklara hur arbetstagarens lön påverkas av sänkt arbetsgivaravgift.
Det gör den inte - men arbetsgivaren får en lägre kostnad för att anställa.
(kanske borde vi reda ut detta på ett seminarium?)
Hej Anders,
Well, jag utgick från att diskussionen handlade om jämviktslöner. Att lönebeskedet för den anställde inte påverkas från dag 1 är naturligtvis sant, men inte särskilt intressant. Har man det som utgångspunkt framstår de flesta politiska åtgärder tämligen verkningslösa.
Men naturligtvis justeras jämviktslönen på sikt, eftersom arbetsgivarens efterfrågan inte är helt inelastisk. Denna effekt är definitivt inte begränsad till nyanställningar då den kommer att ha genomslag på löneökningar innanför marginalen också.
Kan du uttrycka dig tydligare och sluta använda fikonspråket du lärt dig på NEK-kursen A-nivå?
Det skulle göra det enklare för dig att nå ut med ditt budskap.
Är detta samma Anders som ovan skrev "...om du är nationalekonom borde du förstå marginalresonemang"?
Det var med utgångspunkt i detta jag tog mig friheten att slänga in lite facktermer.
Men tack för påpekandet.