Integrationsminister Nyamko Sabuni tar i en debattartikel på SVT Opinion Försvarshögskolans rapport om radikaliseringen av Rosengård i försvar, och fortsätter därmed använde den som ett slagträ i integrationsdebatten. Rapporten togs fram på uppdrag av regeringen, och integrationsarbetet utvärderades av Centrum för Asymetriska Hot och Terrorismstudier.

Rapporten som integrationsministern tycker är så god att hon gärna fattar regeringsbeslut utifrån den uppnår inte de mest grundläggande krav på seriös forskning. Den bygger helt och hållet på andrahandsuppgifter från 30 intervjupersoner som konstaterar att det pågår ett omfattande förtryck av exempelvis kvinnor och andra mer liberal sinnade, samt en radikalisering med religiösa och våldbejakande drag. Dock har man inte lyckats intervjua en enda muslimsk kvinna.

Inte heller lyckas man hänvisa till någon annan forskning på samma område, vilket brukar vara praxis när man ägnar sig åt just forskning. På presskonferensen hänvisade man till icke namngivna internationella studier ("all internationell forskning"), men de finns inte citerade i rapporten.

Källhänvisningarna är undermåliga. Fotnot ett hänvisar till EU:s defintion av radikaliseringar, medan fotnot två ska styrka siffror rörande arbetslöshet. Där står det bara "Ibid", alltså hänvisning till fotnot ett. Fontot tre hänvisar från Malmö stads hemsida, och därefter upphör källhänvisningarna.

Övriga källor är väldigt korta "djupintervjuer" med dessa sammanlagt 30 personer. Dock har råmaterialet förstörts, meddelar försvarshögskolan när forskare från Lunds universitet begärt att få granska det. Rapporten saknar därmed källor.

Professor Mattias Gardell har granskat rapporten och sammanfattar i Svenska Dagbladet på ett förtjänstfullt sätt dess akademiska undermålighet. Han menar att den inte skulle fått godkänt på en grundkurs på högskolenivå.

Att Rosengård har svåra sociala problem är knappast något nytt, men om regeringen och kommunen ska kunna agera för att lösa problemen så kan man inte som integrationsministern basera sina ställningstaganden på den mest oseriösa integrationsforskning som lyfts fram av en regering. Att låta oseriösa skandalrapporter ligga till grund för vilken politik som ska föras är lika ohederligt som det är skadligt för de som faktiskt drabbas.

Regeringen bör göra det enda rätta - skrota rapporten, beställ en ny, och ge tydliga kriterier för vad som ska undersökas. Och se till att ett minimum av akademisk hederlighet iakttas så att de enorma sociala problemen i Rosengård kan hanteras.