"frågan handlar om vem som ska bestämma över barnen. Är det staten eller föräldrarna?"

"det ar familjen som ska bestämma. De vet hur vardagen ser ut. De vet vilka behov deras barn har, och tycker att det är ett hån när politiker kommer och säger att de inte bidrar till ett bättre samhälle eftersom de väljer fel, sett ur ett statistiskt perspektiv."

"Regeringen tar strid för presstödet."

"trenden [är] att statliga myndigheter till synes allt större utsträckning ägnar sig åt renodlat politisk propaganda. Myndigheter sviker sin uppgift att sakligt och neutralt förmedla information för att istället bedriva politisk propaganda i det socialdemokratiska regeringspartiets tjänst" [sid. 2]

"Bara jag kan visa att resultaten i skolan sjunker så kommer min trovärdighet inte att påverkas. Det kommer jag att kunna."

"Accepterar man att man kan tjäna olika, att man kan äga företag och så vidare, så blir det ekonomiska olikheter i befolkningen."

Björklunds sa tidigare: "I matematik och naturvetenskap ligger Sverige numera på den undre halvan av tabellerna." [1] Den rapport Björklund hänvisar till säger dock i sin sammanfattning att "Sveriges genomsnittsresultat i matematik på 499 skalpoäng är högre än det internationella medelvärdet på 467 skalpoäng" [2]
Björklund säger nu: "Svenska elevers resultat i matematik och naturvetenskap har försämrats mest mellan 1995 och 2003 av alla jämförda länder." [3] Detta har han stöd för, Sveriges resultat i matematik har minskat med 41 poäng- detta är något sämre än Norge, och alla länder har backat förutom Sydkorea, Hongkong och Litauen. [4]
Inom naturvetenskapen har Sverige också backat mest med sina 29 poäng, men även här är den genomgående trenden att det går sämre. Samma länder som tidigare går framåt, och särskilt Litauen utmärker sig.

Björklund sa tidigare: "Sverige ligger långt ner i tabellerna [i matematik]." [5] Detta stämmer inte.
Björklund säger nu: "De svenska resultaten i matematik och naturvetenskap var medelmåttiga och svenska elever presterade betydligt sämre än finska elever." [6] I rapporten Björklund hänvisar till står att läsa att "Sverige är signifikant bättre än OECD-genomsnittet i matematik, läsning, naturvetenskap och problemlösning" [7], alltså inte medelmåttigt. Vad beträffar resultaten i matematik så konstaterar rapporten att

"Sverige var något bättre än OECD-genomsnittet i matematik i 2000 års undersökning. I 2003 års undersökning var Sverige återigen något bättre än OECD-genomsnittet och de länder som uppvisade bättre resultat än Sverige uppvisade också bättre resultat 2000." [8]

Björklund sa tidigare: ”Inget annat land har lika mycket skolk som Sverige. Inget annat land har lika mycket sena ankomster, lika mycket skadegörelse och stöld eller lika grovt språk i klassrummet med svordomar som Sverige. I inget annat land är det stökigare i klassrummet än i Sverige.” [9] Detta fanns det inget som helst fog för.
Björklund säger nu: "Sen ankomst, skolk och svordomar är vanligast bland svenska elever av 20 undersökta länder." [10]
Det är en jävla skillnad från tidigare påståenden. Dock står det i rapporten Björklund hänvisar till att

"Jämfört med 20-landsgenomsnittet hör svenska elever till dem som enligt rektorernas svar ofta kommer sent och stör på lektionerna." [11]

Alltså inte att vi skulle vara värst, det finns inget stöd för ett sådant påstående i de källor Björklund visar. Denna slutsats baseras dessutom på en undersökning bland rektorer, som sällan befinner sig i just klassrummen. Att det finns störningar i klassrummen bekräftas i en undersökning gjord av skolverket som Björklund framhåller. [12] Det går emellertid inte att jämföra den med andra länder eftersom den bara utförts i Sverige.

Björklund sa tidigare: "Vi har mest stök och disciplinproblem i vår skola i hela den industrialiserade världen." [13]
Björklund säger nu: "Endast en tredjedel av de yngre eleverna tycker att de alltid eller nästan alltid har arbetsro på lektionerna. Av de äldre grundskoleeleverna anser en tredjedel att arbetet på nästan alla eller de flesta lektionerna kommer igång först långt efter att lektionen har börjat." [14]
Dessa två meningar är båda förkortade sedan de plockades ur sina originalsammanhang. De lyder

"Endast en tredjedel av de yngre eleverna tycker att de alltid eller nästan alltid har arbetsro på lektionerna medan två tredjedelar av de äldre grundskoleleverna anser samma sak”. [15]

Respektive

"Av de äldre grundskoleeleverna anser en tredjedel att arbetet på nästan alla eller de flesta lektionerna kommer igång först långt efter att lektionen har börjat. Detta skiljer sig betydligt från lärares svar, där endast en av tio har den uppfattningen." [16]

"I enkäten till rektorerna står det inte heller något om grovt eller kränkande språk. Däremot så får eleverna, som tidigare nämnt, ta ställning till om de under senaste månaden blivit retade eller fått ta emot glåpord och 9 av 10 svenska elever svarar nej på den frågan, vilket är mycket högre än genomsnittet för de tjugo länder Sverige jämförs med i den svenska TIMMS 2003-rapporten." [17]

"det är mycket allvarligt att president Medvedev i dag har valt att erkänna Abchazien och Sydossetien som självständiga stater […] Det ryska beslutet strider mot internationell rätt och grundläggande principer för stabilitet i Europa. Beslutet kommer att få konsekvenser för Rysslands relationer med omvärlden."

"Samtidigt råder paradoxalt nog ett överdrivet krav på svenskhet i arbetslivet, där kvalificerade eller talangfulla människor får en sämre chans att komma till sin rätt än i andra internationaliserade länder. Arbetsplatserna blir dåliga föredömen för unga invandrare så länge vi betraktar jobbet som ett slags andra vardagsrum där vi pyntar och inhägnar och inte alls vill ha främlingar nära oss. Det gäller inte minst hos oss själva i den offentliga sektorn. Det finns en problematisk rädsla för bra, men bruten svenska och många arbetsplatser lider av internationell syrebrist."

"givit uttryck för uppfattningen att lagstiftningen måste ändras så att signalspaning bara får bedrivas i de fall där det finns en brottsmisstanke. Men jag är ledsen - då har de inte förstått någonting."

"rör inhemska förhållanden, inte inriktar sig på enskilda personer och inte syftar till att beivra brott så kan man heller inte lägga brottsmisstanke till grund för verksamheten"

"Om det inte finns hinder enligt andra bestämmelser, får dock de myndigheter som bedriver försvarsunderättelseverksamhet lämna stöd till andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet." [Bilaga 2 "Regeringens Lagförslag", 1 Kap. 4§, sid. 21]