Augusti 27, 2008- Hur blir det med läs- och skrivgarantin, vol. 2

LÄS MER-
›› Granskning av Björklunds påståenden ›› OECD stödjer inte Björklunds slutsatser

Jan Björklund

UTBILDNING- Utbildningsminister Jan Björklund (fp) publicerar idag på folkpartiets hemsida förklaringar till den granskning som gjordes av hans påståenden om den svenska skolan, som ofta visade sig vara obefogade. Retoriken har tonats ner något, men han saknar fortfarande fog för många av sina påståenden.

När Björklund konfronteras med att ha farit med osanning och mer eller mindre medvetet dragit felaktiga slutsatser utifrån resultatet så förkastar han sina gamla påståenden, och ersätter dessa med nya, som i sin tur upprätthåller de gamla slutsatserna.

Björklunds sa tidigare: "I matematik och naturvetenskap ligger Sverige numera på den undre halvan av tabellerna." [1] Den rapport Björklund hänvisar till säger dock i sin sammanfattning att "Sveriges genomsnittsresultat i matematik på 499 skalpoäng är högre än det internationella medelvärdet på 467 skalpoäng" [2]
Björklund säger nu: "Svenska elevers resultat i matematik och naturvetenskap har försämrats mest mellan 1995 och 2003 av alla jämförda länder." [3] Detta har han stöd för, Sveriges resultat i matematik har minskat med 41 poäng- detta är något sämre än Norge, och alla länder har backat förutom Sydkorea, Hongkong och Litauen. [4]
Inom naturvetenskapen har Sverige också backat mest med sina 29 poäng, men även här är den genomgående trenden att det går sämre. Samma länder som tidigare går framåt, och särskilt Litauen utmärker sig.

Det är intressant att man drar vissa politiska slutsatser utifrån att Sveriges resultat skulle vara dåligt. När det visar sig vara bättre än genomsnittet så ändrar man bedömningskriterier och framhåller att det är försämringen som är det viktiga, och således för slutsatserna stå kvar oförändrade.

Björklund sa tidigare: "Sverige ligger långt ner i tabellerna [i matematik]." [5] Detta stämmer inte.
Björklund säger nu: "De svenska resultaten i matematik och naturvetenskap var medelmåttiga och svenska elever presterade betydligt sämre än finska elever." [6] I rapporten Björklund hänvisar till står att läsa att "Sverige är signifikant bättre än OECD-genomsnittet i matematik, läsning, naturvetenskap och problemlösning" [7], alltså inte medelmåttigt. Vad beträffar resultaten i matematik så konstaterar rapporten att

"Sverige var något bättre än OECD-genomsnittet i matematik i 2000 års undersökning. I 2003 års undersökning var Sverige återigen något bättre än OECD-genomsnittet och de länder som uppvisade bättre resultat än Sverige uppvisade också bättre resultat 2000." [8]

De svenska resultaten är inte medelmåttiga, det står i de rapporter Björklund själv använder för att hävda sina ståndpunkter- han tycks ha problem med läsförståelse, något som svenska elever över lag inte har. Även beträffande 'stöket' har Björklund gjort några modifieringar till sin repetoar.

Björklund sa tidigare: ”Inget annat land har lika mycket skolk som Sverige. Inget annat land har lika mycket sena ankomster, lika mycket skadegörelse och stöld eller lika grovt språk i klassrummet med svordomar som Sverige. I inget annat land är det stökigare i klassrummet än i Sverige.” [9] Detta fanns det inget som helst fog för.
Björklund säger nu: "Sen ankomst, skolk och svordomar är vanligast bland svenska elever av 20 undersökta länder." [10]
Det är en jävla skillnad från tidigare påståenden. Dock står det i rapporten Björklund hänvisar till att

"Jämfört med 20-landsgenomsnittet hör svenska elever till dem som enligt rektorernas svar ofta kommer sent och stör på lektionerna." [11]

Alltså inte att vi skulle vara värst, det finns inget stöd för ett sådant påstående i de källor Björklund visar. Denna slutsats baseras dessutom på en undersökning bland rektorer, som sällan befinner sig i just klassrummen. Att det finns störningar i klassrummen bekräftas i en undersökning gjord av skolverket som Björklund framhåller. [12] Det går emellertid inte att jämföra den med andra länder eftersom den bara utförts i Sverige.

Även beträffande arbetsron haltar utbildningsministern en smula.

Björklund sa tidigare: "Vi har mest stök och disciplinproblem i vår skola i hela den industrialiserade världen." [13]
Björklund säger nu: "Endast en tredjedel av de yngre eleverna tycker att de alltid eller nästan alltid har arbetsro på lektionerna. Av de äldre grundskoleeleverna anser en tredjedel att arbetet på nästan alla eller de flesta lektionerna kommer igång först långt efter att lektionen har börjat." [14]
Dessa två meningar är båda förkortade sedan de plockades ur sina originalsammanhang. De lyder

"Endast en tredjedel av de yngre eleverna tycker att de alltid eller nästan alltid har arbetsro på lektionerna medan två tredjedelar av de äldre grundskoleleverna anser samma sak”. [15]

Respektive

"Av de äldre grundskoleeleverna anser en tredjedel att arbetet på nästan alla eller de flesta lektionerna kommer igång först långt efter att lektionen har börjat. Detta skiljer sig betydligt från lärares svar, där endast en av tio har den uppfattningen." [16]

Disciplinbristen är alltså kraftigt överdriven. Dock ska nämnas, som SR gör i sin granskning av Björklunds påståenden att

"I enkäten till rektorerna står det inte heller något om grovt eller kränkande språk. Däremot så får eleverna, som tidigare nämnt, ta ställning till om de under senaste månaden blivit retade eller fått ta emot glåpord och 9 av 10 svenska elever svarar nej på den frågan, vilket är mycket högre än genomsnittet för de tjugo länder Sverige jämförs med i den svenska TIMMS 2003-rapporten." [17]

Utbildningsministern har försatt sig i en situation där hans verkliga belägg för att påstå att eleverna inte lärt sig saker grundas i att han själv inte klarar av att återrapportera det som står i hans egna källor. När han konfronteras undrar han förnärmat om folk tror att han ljuger, och sedan försvinner han några dagar. När han sedan återvänder så har han gjort nya tolkning av samma källor, och hans slutsatser är fortfarande uppåt väggarna, även om de tonats ner något. Detta försätter honom i en situation där han inte längre kan arbeta utan att allt han gör granskas, allt han säger är suspekt, och han är misstänkt tills motsatsen är bevisad. Så går det om man fuskar.
Det är uppenbart att Björklunds hårdare tag i skolan inte är en reaktion på verkligheten, istället anpassar han beskrivningar av verkligheten så de tillåter att han får införa hårdare tag. Det är inte ett seriöst sätt att arbeta på.

Källhänvisningar

1. DN Debatt, 2005-07-07. Länk››
2. Rapport om Trends in International Mathmatics and Science Studies 2003, Skolverket 2004, sid. 10. Länk››
3. "Skolans utmaningar är på riktigt." Länk››
4. Rapport om 'Trends in International Mathmatics and Science Studies 2003', Skolverket 2004, sid. 53, tabell 3.4. Länk››
5. DN Debatt, 2006-05-30. Länk››
6. Skolans utmaningar är på riktigt." Länk››
7. Programme for International Student Assessment 2003, Skolverket 2004, sid. 8, pt. 2. Länk››
8. Ibid, sid. 12.
9. SVT:s Agenda, 2006-11-05
10. Skolans utmaningar är på riktigt." Länk››
11. Rapport om Trends in International Mathmatics and Science Studies 2003, Skolverket 2004, sid. 89. Länk››
12. Lusten och Möjligheten, Skolverket 2006. Länk››
13. Göteborgstidningen, 2007-03-14. Länk››
    
14. "Skolans utmaningar är på riktigt." Länk››
15. Skolverkets lägesrapport 2007, Skolverket 2008, sid. 59. Länk››
    
16. Ibid, sid. 59-60
    
17. "Världens största ordningsproblem", Sveriges Radio. Länk››

_______________________________________