| SIGNALSPANINGS- DEBATTEN | |
|---|---|
Nedan följer en analys av de argument som används för den så kallade FRA-lagen.
Lagen handlar inte om att avlyssna inhemsk kommunikation, även om det ibland kan tillåtas att man avlyssnar inhemsk kommunikation. FRA-chefen menar att myndigheten ändå inte kan spana på folket, även om man gjort just detta i flera decenniers tid. Detta har varit olagligt, och därför är det viktigt att legalisera det. Hur som helst spelar det ändå ingen roll eftersom andra länder redan avlyssnar oss. Dessutom har alliansen ändå inget sådant förslag.
Inte heller handlar granskningen av kommunikationen om att stoppa brott, även om ett av huvudargumenten är att stoppa gränsöverskridande brottslighet. Visst, felaktig information kan snappas upp, men om den inte innehåller något olagligt (vilket man inte kommer att överlämna till polismyndigheten ändå, såvida man inte överlämnar det till polismyndigheten) så ska det förstöras, såvida det inte kan vara av betydelse längre fram. Det finns ingen risk för att FRA skulle läcka information, även om det visat sig läcka information.
Lagen handlar inte alls om att avlyssna individer, även om det ibland kan vara viktigt att spana på just individer, till exempel vid misstanke om terroristbrott. "Våra privatliv är inte utländska företeelser", menar FRA-chefen som ska granska den information som passerar landets gränser. Myndigheten kan ändå inte spana på folket- även om statsministern vet att man kan det, men är övertygad om att man inte gör. FRA får inte söka på egna saker utan riksdagens godkännande, såvida det inte anses nödvändigt att göra så.*
Lagen handlar inte heller om att lagra data om vem som kommunicerar med vem, även om FRA redan lagrar just sådan trafikdata. Vilket statsministern inte visste om, men informerades om igår. Han litar dock på att FRA inte lagrar trafikdata.
Lagen handlar om militära hot, som man hävdar inte finns, och dessa hot (som inte finns) kommer i synnerhet från Ryssland. Även om regeringen själv konstaterat att Ryssland inte utgör något hot, och nedrustat försvarsmakten som en del av den övertygelsen.
Lagen handlar om att stoppa internationell terrorism, men även om man bara ska spana på utländska förhållanden så ska man också spana efter inhemsk terrorism, och därmed måste också inhemsk kommunikation kunna granskas, även om man inte ska granska den. Såvida det inte rör sig om inhemsk terrorism eller grov brottslighet, det vill säga. Hur som helst kan FRA-lagen stoppa inhemsk terrorism.
Lagen handlar om att skydda svenska trupper utomlands, och för att stoppa att de dödas av talibaner och krigsherrar i Afghanistans ödemark så måste kommunikation som passerar Sveriges gränser kontrolleras, även om just signalspaningen rörande Afghanistan görs på plats. FRA-chefen tycker inte att det är ett bra argument.
Men det är inte helt och hållet konkreta hot (även om de är det), för de hot som finns är också uteslutande "abstrakta företeelser" och sådana som ännu inte upptäckts ska kartläggas och bekämpas. Det handlar om kolla läget, snarare än specifika konkreta hot. Det finns ju inget konkret terroristhot, fast det gör det, men det är hemligt. Ja ni fattar…
I detta tycker statsministern att det inte går att diskutera med folket, och därför låter han bli. Hur vore det istället om alliansens företrädare kunde snacka ihop sig och bestäma sig för en version av vad som gäller?
* Lag om signalspaning, Försvarsutskottet betänkande 2007/08:FöU14, Bilaga 2 "Regeringens Lagförslag", 2 Kap. 5§, sid. 23
_______________________________________
Lagen handlar inte om att avlyssna inhemsk kommunikation, även om det ibland kan tillåtas att man avlyssnar inhemsk kommunikation. FRA-chefen menar att myndigheten ändå inte kan spana på folket, även om man gjort just detta i flera decenniers tid. Detta har varit olagligt, och därför är det viktigt att legalisera det. Hur som helst spelar det ändå ingen roll eftersom andra länder redan avlyssnar oss. Dessutom har alliansen ändå inget sådant förslag.
Inte heller handlar granskningen av kommunikationen om att stoppa brott, även om ett av huvudargumenten är att stoppa gränsöverskridande brottslighet. Visst, felaktig information kan snappas upp, men om den inte innehåller något olagligt (vilket man inte kommer att överlämna till polismyndigheten ändå, såvida man inte överlämnar det till polismyndigheten) så ska det förstöras, såvida det inte kan vara av betydelse längre fram. Det finns ingen risk för att FRA skulle läcka information, även om det visat sig läcka information.
Lagen handlar inte alls om att avlyssna individer, även om det ibland kan vara viktigt att spana på just individer, till exempel vid misstanke om terroristbrott. "Våra privatliv är inte utländska företeelser", menar FRA-chefen som ska granska den information som passerar landets gränser. Myndigheten kan ändå inte spana på folket- även om statsministern vet att man kan det, men är övertygad om att man inte gör. FRA får inte söka på egna saker utan riksdagens godkännande, såvida det inte anses nödvändigt att göra så.*
Lagen handlar inte heller om att lagra data om vem som kommunicerar med vem, även om FRA redan lagrar just sådan trafikdata. Vilket statsministern inte visste om, men informerades om igår. Han litar dock på att FRA inte lagrar trafikdata.
Lagen handlar om militära hot, som man hävdar inte finns, och dessa hot (som inte finns) kommer i synnerhet från Ryssland. Även om regeringen själv konstaterat att Ryssland inte utgör något hot, och nedrustat försvarsmakten som en del av den övertygelsen.
Lagen handlar om att stoppa internationell terrorism, men även om man bara ska spana på utländska förhållanden så ska man också spana efter inhemsk terrorism, och därmed måste också inhemsk kommunikation kunna granskas, även om man inte ska granska den. Såvida det inte rör sig om inhemsk terrorism eller grov brottslighet, det vill säga. Hur som helst kan FRA-lagen stoppa inhemsk terrorism.
Lagen handlar om att skydda svenska trupper utomlands, och för att stoppa att de dödas av talibaner och krigsherrar i Afghanistans ödemark så måste kommunikation som passerar Sveriges gränser kontrolleras, även om just signalspaningen rörande Afghanistan görs på plats. FRA-chefen tycker inte att det är ett bra argument.
Men det är inte helt och hållet konkreta hot (även om de är det), för de hot som finns är också uteslutande "abstrakta företeelser" och sådana som ännu inte upptäckts ska kartläggas och bekämpas. Det handlar om kolla läget, snarare än specifika konkreta hot. Det finns ju inget konkret terroristhot, fast det gör det, men det är hemligt. Ja ni fattar…
I detta tycker statsministern att det inte går att diskutera med folket, och därför låter han bli. Hur vore det istället om alliansens företrädare kunde snacka ihop sig och bestäma sig för en version av vad som gäller?
* Lag om signalspaning, Försvarsutskottet betänkande 2007/08:FöU14, Bilaga 2 "Regeringens Lagförslag", 2 Kap. 5§, sid. 23
_______________________________________
Tweet
