Juni 13, 2008- Alliansfritt Sverige reder ut begreppen runt Jan Ericsons försök att reda ut begreppen

Riksdagsledamoten Jan Ericson (m) förklarar på sin blogg varför han kommer rösta för utökat mandat för Försvarets Radioanstalt.

Det är smått ofattbara argument han lägger fram för att rösta för förslaget:

"Försvarets radioanstalt (FRA) har sedan mycket lång tid ägnat sig åt signalspaning i etern (luften) för att kunna få en bild av vilka yttre militära hot som finns mot Sverige. […] Idag går endast 5% av trafiken till och från Sverige i luften, 95% i kabel."

Skillnaden mellan etern och kabel är att etern per definition är öppen. Vem som helst med en radiomottagare kan bedriva signalspaning. Det är ett icke privat medium. Men att hålla sig där, menar Ericson, leder till att Sverige

"hamnar i ett vägval, antingen anpassar man signalspaningen till de nya förhållandena eller så lägger man ner verksamheten och försämrar kunskapsläget om hot mot det egna landet."

Eller så lyssnar man lite på Anders Eriksson, tidigare chef för Säkerhetspolisen och nu ordförande för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som i Dagens Nyheter säger att nuvarande metoder för signalspaning är tillräckliga för att hantera terrorismen. Och det är precis Erikssons poäng som omedvetet styrks i Ericsons argumentation:

"Som riksdagsledamot får man ibland tillgång till information som man inte i detalj kan sprida vidare hur som helst. Men så mycket kan jag säga att en av de saker jag fått väldigt klart för mig är att signalspaning genom åren faktiskt förhindrat en del saker på svenskt territorium som vi inte hade velat uppleva."

Förutom det väldigt ohederliga att debattera med argument som man vill hålla hemliga för motparten (en metod som Ericsons parti förvisso håller varmt om hjärtat) så är det emellertid så att faktumet att ALLA planerade terroristdåd i Sverige har stoppats av underrättelsetjänsten i dess nuvarande form. Bättre än så kan det knappast fungera, eller?
Ericson framhåller dock att

"signalspaning riktas inte direkt mot enskilda personer, utan mot vissa begrepp och yttre hot mot landet. Det kan röra både militära hot, terroristhot, risk för användning av massförstörelsevapen, allvarliga hot mot el- och teleförsörjningen eller dricksvattenförsörjningen, eller omfattande hot mot IT-säkerheten."

Inga garanterier ges, och det är kanske inte så märkligt med tanke på att teknologin kan användas till i princip vad som helst.
Nåväl. Ercison är hederlig nog att beröra tidsaspekten i sitt utlägg:

"ett argument mot förslaget är att signalspaningen skulle kunna missbrukas av en mindre demokratisk svensk regim i en annan tid. Min personliga tro är att en sådan odemokratisk regim inte skulle bry sig om några lagar överhuvudtaget utan bygga upp egna övervakningssystem mot befolkningen helt oberoende av om det finns en lag som tillåter signalspaning eller inte."

De skulle nog bygga upp sina egna system, det är riktigt. Men sådant tar tid, och att servera det hela på ett silverfat, för FRA:s nya kapacitet kommer att kunna användas till i princip vilken övervakning som helst, är att göra demokratiska krafter en rejäl otjänst. Och om den nuvarande statsmakten är helt pålitlig, och det inte finns några risker med att framtida regimer kommer över systemen, varför inte smälla upp övervakningskameror i hemmen, ånga upp alla brev och sätta GPS-sändare på varenda människa? Du har väl inget att dölja?

"Signalspaning innebär inte heller att personer sitter och avlyssnar telefoner eller läser medborgarnas mail! I stället går spaningen till så att datorer automatiskt snabbsöker igenom all kommunikation som avses passera rikets gräns efter vissa begrepp, ord eller kombinationer av detta. Hittar man sådant går man vidare, medan all annan kommunikation är ointressant."

Lagrådet, en av förslagets remissinstanser, konstaterar att

"[intrång] sker redan genom att staten bereder sig tillgång till teletrafiken och inte först när ett visst meddelande avskils för analys genom sökbegreppen. Karaktären av intrång förringas inte av att sökningen sker med automatiserad behandling."

Men skit det! Det handlar bara om utländska förhållanden ändå:

"Signalspaningen får […] bara vara tillåten när det gäller kommunikation som går över Sveriges gräns. En viktig avgränsning är att kommunikation där både avsändaren och mottagaren finns i Sverige men som passerar Sveriges gräns av rent tekniska skäl (t.ex. när ett företags e-postserver ligger utomlands) inte ska omfattas."

Ett gallrande som Patrik Fältström, regeringens IT-expert, menade var omöjligt. Något som Ericson valt att bortse från och fokuserar istället på att lagförslaget är viktigt ut integritetssynpunkt då

"ända fram tills nu har det inte funnits någon särskild lagstiftning alls som reglerar hur signalspaningen ska gå till."

Jo, det har det. Signalspaning får bara ske i etern, alltså radiotrafik. Detta finns tydligt reglerat.

"Såväl lagrådet som konstitutionsutskottet och justitieutskottet har dessutom tydligt sagt att lagförslaget inte strider mot vare sig mänskliga rättigheter eller Sveriges grundlag."

Bekvämt att plocka fram just konstitutionsutskottet och justitieutskottet som alla befolkas av flertalet borgerliga ledamöter, som stödjer förslaget. För övrigt har säkerhetspolisen konstaterat att

"Det är således fråga om en massiv telefonavlyssning och förslaget innebär en kränkning av enskilds integritet som vida överstiger den kränkning som förslagen om buggning och preventiva tvångsmedel sammantaget innebär."

Därtill har vi rikspolisstyrelsen

"Förslagen tyder på en skrämmande brist på förståelse för de krav i fråga om skydd för personlig integritet som följer av regeringsformen och Europakonventionen om skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna. [...] Dessutom är det självklart att i en rättsstat är brottsbekämpning en uppgift för civila myndigheter. ”

Och justitiedepartementet

“Förslaget [...] innebär ett integritetsintrång som saknar motstycke i ett internationellt perspektiv. [...] Det är helt främmande för vårt statsskick att ge regeringen eller Regeringskansliet befogenheter att i politisk ordning fatta de avgörande besluten om avlyssning av telekommunikationer.”

Lagrådet, som enligt Ericson inte har något problem med förslaget, säger såhär:

"Det utgör därför i sig själv ett intrång i såväl privatliv som korrespondens"

Med allt detta åsidosatt kommer Ericson ändå att rösta för förslaget.

"Som riksdagsledamot måste man ibland ta ansvar även för beslut som inte är populära. Visst skulle det vara bekvämt att trycka på nej-knappen, och visst skulle det säkert bli populärt i vissa kretsar och ge mig som ledamot stort utrymme i media"

Med begreppet "vissa kretsar" avses i detta fall väljarkåren. Men Ericson menar att även förslagets motståndare bör rösta för förslaget då

"Ett nej betyder alltså inte att förslaget skrotas, bara att det skjuts upp ännu en tid."

Att regeringen inte respekterar riksdagens beslut är en ganska allvarlig anklagelse. Men det är en ganska allvarlig situation. Förhoppningsvis kommer fyra borgerliga ledamöter inse detta allvar och gå mot partilinjen.

Fotnot: Eftersom Jan Ericson har en blogg utan flöde så kan man inte direktlänka till de inlägg som avses. Inläggen i fråga är de daterade 2008-06-12. Hans blogg finner ni här.
_______________________________________