Att låta Bromma flygplats bli kvar är slöseri med resurser och att ge efter för små intressegrupper, skriver Anders Löwdin från Bromma stadsdelsnämnd.
Med andledning av problem för taxinäringen ute på Bromma flygplats och en insändare på det ämnet i DN så svarar Niklas Härenstam, presschef för LFV, Luftfartsverket, division Stockholm med en egen insändare i samma tidning, onsdagen 14 maj. I hans svar uttrycker han att Bromma flygplats har en ambition att satsa på utbyggd kollektivtrafik ut till flygplatsen. Han skriver:
Vad gäller påståendet att Bromma flygplats ger ett överskott tillbaka till skattebetalarna så motsägs detta av att flygplatschef Marie-Louise Reinius 2005 uppgav att det kommersiella värdet för arrendet låg på 200 miljoner kronor per år. Tar vi hänsyn till den exceptionella värdestegringen det har varit på tomtmark i Stockholmsområdet de senaste två åren så är vettigt att räkna upp detta värde med 25%. Utgångsvärdet blir då 250 miljoner. Sett utifrån avtalets hela längd, det vill säga 30 år och med en indexering på 3 procent blir värdet för arrendet hela 12,25 miljarder kronor.
Hur mycket ger då Brommaflyget och LFV tillbaka till Stockholms skattebetalare? I det gamla avtalet fick Stockholms skattebetalare ingenting eller mer precist 1 krona per år i arrendekostnad. I och med det nya avtalet så har Stockholms stad förhandlat sig fram till ytterligare en avgift på hela 5 kronor per passagerare. Fram till 2038 är det alltså dessa prisnivåer som gäller, 1 krona per år i arrendeavgift och 5 kronor per passagerare. Detta ger cirka 4 till 5 miljoner kronor tillbaka till Stockholmarna per år.
Plötsligt har då ett påstått överskott tillbaka till skattebetalarna blivit till ett underskott på cirka 245 miljoner kronor per år. Niklas Härenstam är presschef för LFV och det ingår tydligen i hans arbetsbeskrivning att förvanska verkligheten.
Idag tjänar Luftfartsverket bra med pengar på de parkeringsintäkter som privatbilismen till flygfältet genererar. Skulle dessa intäkter minska av någon anledning, exempelvis att vi får en mer utbyggd kollektivtrafik till flygplatsen så har smart nog Luftfartsverket villkorat detta i det nya avtalet. Minskar intäkterna från parkeringen så har Luftfartsverket rätt att omförhandla avtalet. Så därför om kollektivtrafikresorna skulle öka till Bromma flygplats och bilismen minska så riskerar staden och skattebetalarna pengar.
Luftfartsverket har inget som helst intresse av att ge något extra tillbaka till Stockholmarna, varken vad gäller pengar eller miljöförbättringar. Det har historien visat och i det nya 30-åriga avtalet som trädde i kraft nu i vår finns det inga incitament för att ändra på den saken.
Anders Löwdin
Se samtliga krönikor>>
Med andledning av problem för taxinäringen ute på Bromma flygplats och en insändare på det ämnet i DN så svarar Niklas Härenstam, presschef för LFV, Luftfartsverket, division Stockholm med en egen insändare i samma tidning, onsdagen 14 maj. I hans svar uttrycker han att Bromma flygplats har en ambition att satsa på utbyggd kollektivtrafik ut till flygplatsen. Han skriver:
”Flygplatsens ambition är att det ska vara enkelt att åka taxi till och från Bromma. Men framför allt vill flygplatsen satsa på en utbyggd kollektivtrafik.”Niklas Härenstam skriver också
”[...] att inga skattekronor går till spillo. Bromma betalas av flygresenärerna via avgifter, och ger istället ett överskott tillbaka till skattebetalarna.”När nu den borgerliga majoriteten och Luftfartsverket fått igenom sin sedan länge önskade förlängning av avtalet för Bromma flygplats, en förlängning i trettio år utan möjligheter för Stockholms stad att säga upp avtalet så kan man i högsta grad kräva att Luftfartsverket mer spelade med öppna kort. Det borde man kunna kosta på sig nu när man har ett så hållfast avtal under så lång tid framöver.
Vad gäller påståendet att Bromma flygplats ger ett överskott tillbaka till skattebetalarna så motsägs detta av att flygplatschef Marie-Louise Reinius 2005 uppgav att det kommersiella värdet för arrendet låg på 200 miljoner kronor per år. Tar vi hänsyn till den exceptionella värdestegringen det har varit på tomtmark i Stockholmsområdet de senaste två åren så är vettigt att räkna upp detta värde med 25%. Utgångsvärdet blir då 250 miljoner. Sett utifrån avtalets hela längd, det vill säga 30 år och med en indexering på 3 procent blir värdet för arrendet hela 12,25 miljarder kronor.
Hur mycket ger då Brommaflyget och LFV tillbaka till Stockholms skattebetalare? I det gamla avtalet fick Stockholms skattebetalare ingenting eller mer precist 1 krona per år i arrendekostnad. I och med det nya avtalet så har Stockholms stad förhandlat sig fram till ytterligare en avgift på hela 5 kronor per passagerare. Fram till 2038 är det alltså dessa prisnivåer som gäller, 1 krona per år i arrendeavgift och 5 kronor per passagerare. Detta ger cirka 4 till 5 miljoner kronor tillbaka till Stockholmarna per år.
Plötsligt har då ett påstått överskott tillbaka till skattebetalarna blivit till ett underskott på cirka 245 miljoner kronor per år. Niklas Härenstam är presschef för LFV och det ingår tydligen i hans arbetsbeskrivning att förvanska verkligheten.
Idag tjänar Luftfartsverket bra med pengar på de parkeringsintäkter som privatbilismen till flygfältet genererar. Skulle dessa intäkter minska av någon anledning, exempelvis att vi får en mer utbyggd kollektivtrafik till flygplatsen så har smart nog Luftfartsverket villkorat detta i det nya avtalet. Minskar intäkterna från parkeringen så har Luftfartsverket rätt att omförhandla avtalet. Så därför om kollektivtrafikresorna skulle öka till Bromma flygplats och bilismen minska så riskerar staden och skattebetalarna pengar.
Luftfartsverket har inget som helst intresse av att ge något extra tillbaka till Stockholmarna, varken vad gäller pengar eller miljöförbättringar. Det har historien visat och i det nya 30-åriga avtalet som trädde i kraft nu i vår finns det inga incitament för att ändra på den saken.
Anders Löwdin
Se samtliga krönikor>>







