 | |
|---|---|
| Jan Björklund |
Det ska inte längre räcka för elever att bara vara godkända i kärnämnena matematik, engelska och svenska- nu måste godkända resultat uppvisas i för gymnasieprogrammet relevanta ämnen. Detta motiverar Björklund med att "gymnasieavhoppen i Sverige är högst i världen." Tidigare har han hävdat att den svenska skolan var den tuffaste skolmiljön i världen, och sedan hänvisade han till en OECD-rapport, som till råga på allt handlade om något annat. Det finns goda skäl att ifrågasätta hans fakta.
Ett pressmeddelande från skolverket visar att nationella program har en avhoppsfrekvens på 24%, för specialutformade är siffran 21%.Friskolorna dras med avhopp på 27%. Utbildningsdepartementet menar dock att siffran är 36%, men använder ett något annat sätt att mäta. Att Sverige skulle ha flest avhopp i världen grundar man enligt den kontakt undertecknad haft med departementet på ett antagande eftersom OECD har en avhoppsfrekvens på cirka 30%, och att Sverige har ovanligt stor andel av en årskull som börjar på gymnasiet.
Därmed blir det också rimligt att anta att Sverige inte har en andel icke högskolebehöriga som är större än OECD över lag, faktum är att med Björklunds logik så borde Sverige ha den högsta andelen gymnasiebehöriga i OECD, eller om man verkligen ska ta till sig utbildningsministerns räknesätt, i hela världen. Däremot är det inte rimligt att basera slutsatser om världen på OECD-rapporter.
Men om det nu är så att Sverige har flest avhopp i världen så kan det bero på en rad orsaker utöver en bristfällig grundskola- det kan vara faktumet att gymnasieplatser erbjuds till nästan alla, att det är avgiftsfritt och/eller svårt att få jobb med bara grundskolekompetens. Det må vara hänt.
Tidigare har Björklund föreslagit att de som inte klarar grundskolan ordentligt ska sättas i arbete och där förbli. Omskolning är det inte tal om. Särskilt inte med tanke på nedskärningarna i Komvux.
Som vanligt när Björklund ställer krav för att hantera ett problem så glömmer han fråga sig varför problemet existerar. Han gör en tillstymmelse till ett försök att förstå varför genom att konstatera att för dåliga kunskaper från grundskola "är en klart bidragande orsak till det, om än inte den enda." Däremot går han inte så långt som att undersöka varför elever ibland har dåliga kunskaper från grundskolan- han kräver bara att de från och med nu måste ha bättre kunskaper. Ansvaret läggs alltså på eleven.
Och det är märkligt om man i flera års tid ser en trend där fler och fler elever lämnar grundskolan med ofullständiga betyg och därefter lägger ansvaret på enskilda elever. Det måste ju liksom finns någon övergripande struktur som gör att de blir så.
Men Björklund och alliansen har visat på fantastisk problemlösningsförmåga när det gäller brister i skolan:
| Problem | Lösning | Ökade resurser | ||
| Undermåliga simkunskaper | Hårdare krav | Nej | ||
| För låga gymnasiebetyg för högskolestudier | Avskaffa 25:4-reglen | Nej | ||
| Låg studienärvaro bland invandrarflickor | Hårdare krav | Nej | ||
| SFI tar för lång tid | Nationella prov | Ja | ||
| Skolk i grundskolan | Polishämtning | Nej | ||
| Mobbing | Flytt av mobbare | Nej | ||
| Undermåliga gymnasiebetyg | Nedskärning av Komvux | Nej | ||
| För långa studietider vid högskola | Minskade studiebidrag | Nej | ||
| För långa studietider vid högskola | Premie om de avslutas i tid | Ja | ||
| SFI-studenter lär sig inte svenska | 1000 kr i premie | Högst marginellt | ||
| Högskolestudenter hoppar av på grund av ekonomiska problem | Höja fribeloppet | Nej | ||
| Stök | Ordningsbetyg | Nej | ||
| Låg behörighet till högskolan | Höjda inträdeskrav | Nej | ||
| Tredjeklassare når inte målen | Nationella prov | Nej | ||
| För många icke behöriga lärare | Inte anställa obehöriga lärare | Nej | ||
Att alliansens utbildningspolitik med Björklund i spetsen är fullkomligt oförmögen att identifiera bakomliggande problem torde nu vara uppenbart. Det visar sig också i Björklunds beräkningar. Enligt honom kommer det ökade kraven leda till att ytterligare elever blir obehöriga till gymnasiet- och så ska avhoppen från gymnasiet alltså stävjas. Exkluderar man bara barnen lite tidigare så hoppar de inte av senare. Minst sagt kosmetisk insats. Avhoppen från universiteten kan således rimligen hanteras på samma vis.
Eller så kan man ta tag i den minskade lärartätheten på grundskolorna- det kan vara en faktor. Bara en tanke.
_______________________________________
Tweet
