![]() | |
|---|---|
| Cristina Husmark Pehrson |
» Bidragsfusk. Finansdepartementet publicerade nyligen en uppskattning av kostnaderna för fusk och felaktiga betalningar. En noggran granskning av rapporten finns att läsa i Aftonbladet.
Det var en och annan som ryckte på ögonbrynen när socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m) förklarade hur mycket pengar som gick förlorade ut trygghetssystemen. Därefter släpptes rapporten som hennes slutsatser baseras på, och allt blev plötsligt väldigt uppenbart.
Rapporten drog slutsatsen att felaktiga utbetalningar från olika trygghetssystem kostar samhället cirka 20 miljarder kronor årligen, hälften av detta utgörs av "avsiktliga fel". När sådana slutsatser dras så kan det vara av visst intresse att se över hur en sådan väldig siffra plockats fram då andra myndigheter hävdar att snarare är 3,5 än 20.
Så här har rapporten tagits fram:
Representanter från regeringskansliet och myndigheter väljer ut folk som kan tänkas kunna vara av betydelse när mörkertal ska uppskattas. Därefter får alla göra egna gissningar på hur stor siffran är, varefter de samlas och diskuterar saken. När konverserandet väl är avklarat så gör alla nya gissningar och därefter dras ett genomsnitt mellan de gamla och de nya siffrorna.
Då får man fram en siffra på 20 miljarder kronor, även om spektrumet innefattar uppskattningar på mellan 7 826 miljoner och 25 984 miljoner. Ingen kirurgisk precision direkt.
Aftonladet påpekar också att felaktiga utbetalningar inte nödvändigtvis betyder att pengar försvinner från statskassan i onödan- en felaktig utbetalning kan vara att försäkringskassan betalar för lite till någon. Betalar man sedan ut lite mer för att kompensera nästa månad så räknas detta som två felaktiga utbetalningar. Exemplen på liknande företeelser som ser ut som felaktigheter är många.
Rapporten bjuder alltså inte på fakta, den bjuder på gissningar, och det vore trevligt om vår regering kunde använda siffrorna som just gissningar istället för att basunera ut att systemet läcker som ett såll.
Fotnot: Även om 10 miljarder betalas ut som rent fusk så motsvarar det ändå inte mer än 2% av de sammanlagda utbetalningarna.
_______________________________________
Det var en och annan som ryckte på ögonbrynen när socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m) förklarade hur mycket pengar som gick förlorade ut trygghetssystemen. Därefter släpptes rapporten som hennes slutsatser baseras på, och allt blev plötsligt väldigt uppenbart.
Rapporten drog slutsatsen att felaktiga utbetalningar från olika trygghetssystem kostar samhället cirka 20 miljarder kronor årligen, hälften av detta utgörs av "avsiktliga fel". När sådana slutsatser dras så kan det vara av visst intresse att se över hur en sådan väldig siffra plockats fram då andra myndigheter hävdar att snarare är 3,5 än 20.
Så här har rapporten tagits fram:
Representanter från regeringskansliet och myndigheter väljer ut folk som kan tänkas kunna vara av betydelse när mörkertal ska uppskattas. Därefter får alla göra egna gissningar på hur stor siffran är, varefter de samlas och diskuterar saken. När konverserandet väl är avklarat så gör alla nya gissningar och därefter dras ett genomsnitt mellan de gamla och de nya siffrorna.
Då får man fram en siffra på 20 miljarder kronor, även om spektrumet innefattar uppskattningar på mellan 7 826 miljoner och 25 984 miljoner. Ingen kirurgisk precision direkt.
Aftonladet påpekar också att felaktiga utbetalningar inte nödvändigtvis betyder att pengar försvinner från statskassan i onödan- en felaktig utbetalning kan vara att försäkringskassan betalar för lite till någon. Betalar man sedan ut lite mer för att kompensera nästa månad så räknas detta som två felaktiga utbetalningar. Exemplen på liknande företeelser som ser ut som felaktigheter är många.
Rapporten bjuder alltså inte på fakta, den bjuder på gissningar, och det vore trevligt om vår regering kunde använda siffrorna som just gissningar istället för att basunera ut att systemet läcker som ett såll.
Fotnot: Även om 10 miljarder betalas ut som rent fusk så motsvarar det ändå inte mer än 2% av de sammanlagda utbetalningarna.
_______________________________________








